Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signaturerna — Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J
78
1.
Säg, gyllne sångmö, vi du övrig blev,
då seglarn krossades på dolda rev
i vårdagsjämningens stormdigra nätter?
Skall bildningens med svett förvärvda skatt
förgås likt det Paris, som ännu kolar?
Har Hämnarn blint i vildars händer satt,
av lågor drypande, sin vredes skålar?
Åt fiskarns små jag dig till leksak ger
att tälja båtar av och sådant mer.
Det roar barnen. Själv gör jag sonetter.
Sköna drömmar, jag har drömt er
om igen vid ljusan dag.
Ljuva bägrar, jag har tömt er —
bragdlös, sånglös drömmer jag.
senare dikten Helhet — självanklagelserna över att icke ha för-
forma sitt liv till en enhet genom att följa sin diktarkallelse
ha splittrat både livet och dikten i skärvor. Böök har påpekat
dessa anklagelser tydligen ha som bakgrund Ibsens förkunnelse
Hans ungdoms frihetsdyrkan möter här ett första allvarligt fråge-
tecken.
Också i de få dikter, som Snoilsky skrev under 70-talets följande
år, finner man en mörk, besviken grundstämning. Han diktar om
Trädet på torget, som flyttats från den fria skogen in i stadens damm,
han diktar Fången slöjdar leksaker, och i båda kan man läsa sig till
hans känsla att från sin ungdoms frihetsliv ha förflyttats till en at-
mosfär, som håller på att kväva det friskaste hos honom. Han söker
sig till sina barndomsminnen i Rosersberg och i Liten pilt, men slu-
tar dem båda med ett bittert vemod:
Var är bragden? Jag som skulle
binda segern vid min stäv,
har jag kvar en liten julle
någonstäds bland insjö-säv?
(Rosersberg.)
Och bakom dikten om Benvenuto Cellini, som offrar alla sina småverk
för att skapa det ena storverket, läser man — liksom bakom den
litet
mått
utan
hur
av helhetskravet i Brand; dess stränga krav är ett av de jäsnings-
ämnen som hindra Snoilsky att slå sig till ro i societeten och karri-
ären. Snoilskys blickar ut i världen skärpa denna bitterhet. I det
fransk-tyska kriget segrar åter — liksom förr i den polsk-ryska stri-
den och i det dansk-tyska kriget — den part, som i Snoilskys ögon
företräder orättvisan. Och icke nog därmed, i den franska kommu-
nen tycker sig Snoilsky se varslet av en massa, som hotar alla kul-
turvärden, som bebådar en Världsskymning:
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
