Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signaturerna — Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Social dikt-
ning.
Illustration av Albert Edelfelt till Stenbocks kurir.
C. Snoilsky, Svenska bilder. Stockholm 1894.
den var hans livs rätta kallelse. Närmast ville
fulla motsättningarna — man behöver blott minnas den stora scenen
i Stenbocks kurir, då Hedvig Eleonora lämnar sin länstol åt kuriren,
sammanfattad i raden: »Han sitter och hon står», eller Aurora Königs-
marcks möte med Karl XII i det isiga duggregnet. Samma enhet-
liga kraft som Fän-
rik Ståls sägner äga
Svenska bilder där-
för icke: i Fänrik
Ståls sägner avteck-
nar sig ett folks lynne
— sådant Runeberg
såg det — men nå-
gon sådan enhetlig
folktyp stiger icke
fram ur Snoilskys dik-
ter; de äro i stället
ett mångfärgat bild-
galleri ur en rik och
skiftande historia.
Då Snoilsky dik-
tade sina första Sven-
ska bilder förklarade
han, att hans upp-
fattning av poesien
undergått en föränd-
ring; förr hade den
för honom varit en
lek, nu kände han
att den var betydel-
sefullt allvar och att
han väl just med sin
stora fosterländska diktcykel fylla denna kallelse. Men vid den tid
då han i sina Dikter 1881 publicerat den första gruppen av dessa
dikter begynte han fråga sig om icke detta allvar krävde också
annat av honom. Problemdikten och tendenslitteraturen trängde sig
fram i Norden, och även Snoilsky rycktes med av deras anda. Våren
1882 skrev han till Estlander: »Min tro på det skönas berättigande
såsom något självständigt i och för sig har blivit rubbad, och jag
lutar allt mer och mer till deras åsikt, enligt vilka litteraturen ej har
någon raison d’être, om den icke förmår att avspegla någon av de
stora tankar och idéer, som praktiskt sysselsätta samtiden.» Brandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
