Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
ha fått rösträtt och nationerna äro avskaffade och Europa
statsförbund, även krigen skola vara för evigt försvunna.
Sömngångarnätter är också i dessa noveller tonen optimis-
den låt vara litet naiva framtidstron ger dem ett älskvärt
Den teoretiska
buseringsskildringen är tydligen inspirerad av motsvarande skildringar
i Tolstojs Krig och fred — men detta upprör honom så att han blir
sinnessjuk. I Schweiz återvinner han slutligen sin hälsa, och där vin-
ner han också tron på att då en gång monarkerna äro avsatta och
kvinnorna
ett enda
Liksom i
tisk, och
drag, som rätt få andra av Strindbergs verk äga.
förkunnelsen och diskussionen blir stundom något tröttande, men bo-
ken är fylld av utmärkta psykologiska iakttagelser, och Schweiz’ na-
tur, dess alper och dess rosor lysa praktfullt fram.
Giftas I. Då Utopier kom ut i bokform var Strindbergs sinnesstämning emel-
lertid redan en helt annan än då han skrev ned berättelserna. På
vårsommaren 1884 började han författa en samling äktenskapshisto-
rier, och på hösten utkom första delen av Giftas. Hans avsikt var
att skildra några fall ur livet alldeles sådana han iakttagit dem utan
någon tendens: »skarpt, lugnt, analytiskt, vackert, rått, oanständigt,
precis som livet är!» I själva verket går genom de flesta av novel-
lerna en känsla av varm uppskattning av äktenskapet och den lycka
det kan skänka. Men han bygger icke på någon romantisk idealise-
ring av känslan utan håller sig till den exakta och prosaiska verklig-
heten. Berättar han i Måste om hur den gamle ungkarlen, när han
slutligen gifter sig, finner sitt livs lycka, så skildrar han i Kärlek och
spannmål och För att bli gift hur de ekonomiska svårigheterna vålla
slitningar och nöta ut känslorna. Något kvinnohat finnes icke här,
men det är kvinnan som moder han uppskattar, och vanligen blir det
i dessa Giftas-berättelser barnet, som räddar äktenskapet, då man och
hustru hålla på att trötta ut varandra. Strindberg själv uppgav, att
han väsentligen byggt dessa historier på iakttagelser om andras äk-
tenskap, men det är lätt att se, att det viktigaste är hämtat ur hans
eget, ur dess konflikter och dess lyckostunder, ur dess gnabb och ur
dess försoningar. Men han har nog också, då han skrev dem, varit
påverkad av tidens stora diskussion i kvinnofrågan och sedlighetsfrå-
gan. Kvinnofrågan hade blivit aktuell i litteraturen i synnerhet efter
Ibsens Dukkehjem 1879, och diskussionen fortgick ännu. I Herr
Bengts hustru hade Strindberg redan tagit ställning mot Ibsens upp’
fattning; nu läste han om stycket och uppretades än mer än förr
bade av Ibsens partitagande för Nora och av hans abstrakta syn på
kärleken. I förordet riktar Strindberg en häftig polemik mot Ibsen,
och i novellen Ett dockhem låter han det verkliga livet och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
