Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$
litiska frågor, ehuru vissa perioder även de rent litterära intressena
starkt gjorde sig gällande. I Lund verkade åter från 1887 till 1891
en motsvarande förening De Unga Gubbarne, inom vilken den unge
Bengt Lidforss särskilt framträdde; till föreningen hörde också Hans
Larsson, och med dess krets var nära förbunden skalden Emil Kléen.
Den besjälades av samma radikala åskådning som Verdandi, men äg-
nade icke lika mycken uppmärksamhet åt de rent politiska frågorna,
utan höll sig mera till de socialetiska, där den bestämt hyllade de
utilistiska principerna; Mills, Spencers och Høffdings läror omfattades
där enhälligt, säger Axel Herrlin. Genom dessa föreningar kom det
sålunda nog så starkt liv in i universitetsstädernas intellektuella miljö.
Och småningom verkade den nya världsåskådningen också omska-
pande på den vetenskapliga forskningen. Det skedde omedelbarast
och tydligast inom naturvetenskaperna, men även inom många av de hu-
manistiska facken skedde en pånyttfödelse — det kan vara nog att
nämna litteraturhistorien och den nordiska filologien. Denna genera-
tions skönlitterära författare stannade emellertid i allmänhet icke vid
universiteten efter det de gjort undan studieåren, utan blevo sedan jour-
nalister eller fria litteratörer. Och deras diktning saknar varje akade-
miskt humanistiskt och antikt klassiskt drag. Det är det nya, mo-
derna, som lockar dem, livet som i ögonblicket strömmar förbi dem-
Social radi- Därmed sammanhänger också att de aktuella politiska och sociala
k.ihsm. frågorna för denna litteratur få en långt större betydelse än de tidi-
gare haft. Den kritiska ställning diktningen tar till samhället över
huvud har till en del sin grund i den närmast föregående tidens
svikna illusioner. Skandinavismens sammanbrott vid det dansk-tyska
kriget 1864 hade skapat en långvarig dagen-efterstämning, som gjorde
sinnena fullkomligt oemottagliga för all högstämt idealistisk politisk
retorik. Representationsreformen 1865 hade icke heller uppfyllt fot’
hoppningarna på en tid av kulturliberala reformer; det blev i stället
en mycket realpolitisk ekonomisk klasspolitik i lantmannapartiets anda
som behärskade den följande tiden. De unga voro icke benägna att
slå sig till ro som stilla åskådare av detta. Deras kritik riktade sig
också mot det bestående samhället som politisk organisation; fril">ct
och rättvisa blevo deras lösenord. Ibsens Brand hade redan lagt
grunden för en radikal åskådning även i detta hänseende med dess
krav på att individen utan någon kompromiss skulle söka förverkliga
sina ideal, och det bestående samhällets representanter spelade alla 1
Ibsens drama en ömklig figur. 1869 sände Ibsen till den svenska ny-
liberalismens främste man Adolf Hedin sin berömda dikt Til min ven
revolutions-taleren! med dess löfte att lägga »torpedo under arken»-
IÖ2
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
