- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 7. Den nya tiden (1870-1914) /
250

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismen i Finland — K. A: tavaststjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tavaststjernas kärlek till havet varade genom livet, hans ungdomskärlek
däremot blott några år, från 1881 till 1883. Men också den sluter sig nära till
havsintrycken. Det var framför allt under två somrars samvaro ute i skärgården
känslorna spirade och mognade för att sedan småningom slå om i sorg och
vemod och slutligen glida in i glömskan.

För morgonbris.



illustration placeholder
Omslag till originaluppl. av För morgonbris.

Helsingfors 1883.


Havet och
ungdomskärleken äro det centrala
i Tavaststjernas första
diktsamling För
morgonbris, som kom ut 1883.
Som Söderhjelm och
Kihlman visat sluter den
sig i mycket nära till
tidens lyrik i Sverige,
närmast till Snoilskys och
Bååths diktning.
Liksom de, särskilt Snoilsky,
ger också Tavaststjerna
gärna klara, skarpa
synbilder av människor,
inställda i en viss
stämningsfylld miljö, och
anknyter till bilden en
antydan om en novellistisk
handling: i Vid
skrivbordet författar den unga
damen avskedsbrevet,
med vilket hon bryter en
förbindelse, i
Bouppteckning bränna de
efterlevande moderns kärleksbrev. Någon enda gång tar han också efter Bååths
föredöme upp den skarpa sociala kontrasten som i Gatscen efter naturen,
där den förfallne mannen i lumpor lyssnar till de klara rösterna ur
flickpensionen. Men det sociala spelar annars icke någon mer framträdande
roll i samlingen. Tydligast framträder Snoilskys inflytande i själva
versen, som har något av hans klang och spänstighet — kort efter
samlingens publicering talade Tavaststjerna också självkritiskt om dess
»polerade, glättade versform à la Snoilsky». Men samtidigt tog han
från Bååth upp den friare, från det regelbundna skemat frigjorda
versen, liksom han av denne lånade flera stilistiska grepp. De övriga
påverkningarna äro mer ytliga. I dikten Teaterbesökare — om De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free