Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Axel Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
361
ett brev till Heidenstam fran slutet av 1897 talade Fröding om
”en ung Uppsalaskald vid namn Karlfeldt, vilken jag förespått
att bli det nya litterära skedets Heidenstam». Det var ungefär
det vackraste Fröding kunde säga om någon. Och rätt fick
han däri att den unge Uppsalaskalden blev en stor skald, om
niari också måste säga att han mer fortsätter Frödings eget verk än
Heidenstams. Rätt hade han också i viss mån däri att Karlfeldts dikt-
ning tillhörde ett nytt skede. Väl synes den oss ganska naturligt
*’öra samman med nittiotalets stora diktning. Men Karlfeldt skiljer
S1g från de övriga nittiotalisterna genom att han, så vitt vi veta, aldrig
Pa något mer ingripande sätt upplevat den brytning mellan åttio-
talets anda och det följande skedets, som Heidenstam, Levertin, Frö-
öing, Selma Lagerlöf och Per Hallström alla haft att genomgå och
som satt djupa spår i deras utveckling. Det har kanske bidragit till
att Karlfeldts verk ter sig helgjutnare, fastare, mer samlat än
öe andras.
Karlfeldt har aldrig älskat att låta världen vare sig i dikt eller annars omedel- Biografi.
art få del av hans privata livs händelser. Han har hävdat skaldens rätt att
. °tt utlämna sitt verk men icke sina enskilda, mer eller mindre intima upplevelser
allmänheten. Därför består Karlfeldts biografi i huvudsak blott av några ganska
naPphändiga data.
. Erik Axel Eriksson — namnet Karlfeldt tog han först 1889 — föddes den 20
Jl,li 1864 i Tolvmansgården av Karlbo by i Folkärna socken i Dalarna. Både på
ernet och på mödernet härstammade han från gamla bergsmanna- och bonde-
kter av renaste Dalaursprung. Hans dikt bevarar ständigt sammanhanget med
en bygd och den krets, i vilken han föddes; hur vitt den än rör sig förblir dess
^e°grafiska mittpunkt dock alltid detta Folkare härad, i vilket hans barndoms-
Pi låg. Dalälven rinner där förbi, Avesta fors brusar icke långt därifrån, Brunn-
ks färja ligger nära fädernebyn. Och Träslottet, som inspirerat hans kanske
a varmaste hymn till den värld, i vilken han hade sina rötter, är möderne-
pj en Hyttbäcken. Karlfeldt växte upp som en bondson, var med om arbetet
åker och äng, i gruva och smedja, vallade korna och strövade kring i sko-
vid a * folkskolan utmärkte han sig så att man beslöt att han skulle få läsa
re, och 1878 kom han in i Västerås läroverk. Också där gick det bra för
£
I
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
