Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land. Men hon hade svårt att finna den rätta formen för det hon
ville skapa. Det första kapitlet, det om julnatten i smedjan, tänkte
hon ut på en slädfärd i yrväder under ett jullov där hemma. Det
skrevs först på vers, då hon ämnade dikta en romanscykel i Fänrik
Ståls stil, men omskrevs sedan till första akten i ett skådespel. Då
hon slutligen beslöt sig för att göra sitt verk till en roman blev detta
kapitel, när det först nedskrevs på prosa, fyrtio skrivsidor, för att se-
dan i den slutliga versionen fylla endast nio. Det visar hur inten-
sivt hennes fantasi arbetat med ämnet. Först flera år senare tillkom
det andra kapitlet om balen på Borg. Det refuserades i den form
det då hade av tidskriften Dagny, som i stället tog in en serie so-
netter hon skrivit med Snoilsky som förebild. Att hon icke fick fart
1 sin Gösta Berling-diktning tillskriver hon själv åttiotalsandan, vars
*nflytande icke heller hon kunde undandraga sig. »Ehuru hennes
hjärna var överfylld av historier om spöken och vild kärlek, om un-
dersköna damer och äventyrslystna kavaljerer, sökte hon skriva om
detta på lugn, realistisk prosa.» Men mitt i detta nyktra, objektiva,
sakliga åttiotal fick hon en uppenbarelse om en helt annan stil och
en helt annan världsåskådning, då hon 1884 fick tag på Carlyles
Heroes, heroworship and the heroic in history och två år senare i
Landskrona slukade hans Franska revolutionens historia. Det lidelse-
hilla, personliga, direkt till läsaren riktade, bildfulla, vulkaniska och
Profetiska i hans stil grep henne, och hon kände att sådan prosa
kunde också hon dikta. Hon skrev på ett utropsrikt rytmiskt språk
ner kapitlen om killespelarna på Svartsjö kyrkogård och om farbror
Lberhards skrifter. Men fastän hon kände hur denna form gav henne
Aspiration, fortsatte hon icke, så omöjlig syntes den henne i bredd
Aed vad tiden älskade. Emellertid kom det en ny impuls utifrån,
som drev verket framåt. Några år efter faderns död måste familjen
sälja Mårbacka 1888. Då hon gjorde sitt sista besök där kände hon,
att nu måste hon skriva sin bok och skriva den på sitt eget sätt:
“Skriva den för sig själv, för att rädda åt sig vad hon ännu kunde
radda av hemmet: de kära gamla historierna, de sorglösa dagarnas
glada frid och det vackra landskapet med den långa sjön och de blå-
skiftande kullarna.» En rad nya kapitel kommo nu till i Landskrona.
Ln sista påstöt fick hon, då tidningen Idun våren 1890 utlyste en
novellpristävlan. Då bröt hon ut ur romanen och fullbordade i brin-
nande hast de fem kapitel, som skildra Anna Stjärnhöks historia.
^ed dem vann hon priset, och tack vare vänners ingripande kunde
hon sedan taga sig ledigt från skolan för att fullborda romanen. Hös-
ten 1891 utkom Gösta Berlings saga.
i 4
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
