Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nya och tacksamma ämneskrets hon upptäckte. Men under den
långa tid dessa gestalter levde i hennes fantasi formade hon dem och
deras öden till uttryck för sitt sinnes längtan. Hon har berättat om
det tvång hon kände att skriva boken; det är ett bevis på hur djupt i
hennes sinne dess rötter trängde. Där hade hon skapat det forna
tiders Värmland, som hon berättar om — det Värmland, där män-
nen voro ståtligare och ridderligare och kvinnorna skönare än annan-
städes, det Värmland, där livet var fest och äventyr, det Värmland,
där man älskade fullare och helare än annanstädes, det Värmland,
där man, som patron Julius säger, fordrade skönhet, skönhet och in-
genting annat av livet. Detta romantikens Värmland ligger lika fjär-
ran från åttiotalets vardagsvärld som Heidenstams Orient. Båda äro
de skapelser av den skönhetslängtan, som upproriskt reser sig mot
realismens nyktert exakta avbildning av den värld som är. Mot ti-
dens psykologiserande diktnings grubblande, självanalyserande och
söndersplittrade människor ställer hon hela, harmoniska gestalter, som
följa de impulsiva instinkterna i sitt bröst. Marianne Sinclaire är
den enda, som bär själviakttagelsens demon inom sig, och den förla-
mar hennes förmåga att gripa lyckan. Mot tidens trötta, missmodiga,
tvivelsjuka gestalter ställer hon hjältar och hjältinnor, som ständigt
ha uppgifter att fylla. Mot dess resignation inför ett öde, som obarm-
härtigt rullar fram, krossande människornas lycka, ställer hon sin tro
på en världsordning, som ingriper just då det behöves för att frälsa
det goda och ädla hos människorna. Mot det misstänksamma sö-
kandet efter de egoistiska bevekelsegrunderna bakom allt handlande
ställer hon sin ljusa övertygelse att även hos de mest förstelnade och
hårdnade ännu lever något gott och osjälviskt. Och medan natu-
ralismen satte en ära i att skildra sina gestalter objektivt och likgil"
tigt, strålar hennes bok av beundran för och kärlek till människorna
där, Gösta Beding och Ebba Dohna och unga grevinnan Dohna och
kapten Lennart och majorskan och alla de andra.
Men den glädje över livet Selma Lagerlöf känner skiljer sig fra°
den livsglädje Heidenstain vid denna samma tid förkunnade därigenom
att den skönhet hon skattar högst icke är den rent estetiska utan
en moralisk. Det är i uppoffring för andra och i botgöring och 1
sinnets renhet dessa människors storhet består. Den heroism Selma
Lagerlöf dyrkar har intet av Nietzsches hårda kult av personligheten
i och för sig, utan den står helt i de moraliska och mänskliga var-
denas tjänst. Och det finnes hos Selma Lagerlöf vid sidan av ro-
mantikern, som älskar det strålande och stora, också en praktisk ar-
bets- och ordningsmänniska, som även tar till orda i Gösta Berling5
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
