Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen av svenskt herrgårdsliv i gångna dagar, i Jerusalem ger hon den
klassiska skildringen av den svenske bonden. Ingendera av dessa
böcker är realistiskt trogen, men båda fånga de kärnan, det innersta
väsendet, det djupast typiska. Redan i berättelsen Gudsfreden i
Drottningar i Kungahälla hade hon skildrat Ingmarssönernas släkt
med deras kännetecknande drag: den starka viljan, den djupa rätt-
färdighetskänslan, ödmjukheten inför Gud. I Jerusalem för hon fram
nya gestalter av denna storslagna, kraftiga släkt, som i hennes ögon
företräder det yppersta i svensk folkanda. Det är gestalter av samma
art och kynne som de dalabönder Karlfeldt samtidigt visar i sin ly-
rik. Denna bondetyp har hon sannolikt främst skapat på grundvalen
av vad hon sett i verkligheten. Men till dess utformning har också’
bidragit vad hon funnit i litteraturen. Osynliga länkar och Drottnin-
gar i Kungahälla vittnade redan om hennes intresse för de isländska
sagorna, och Ingmarssönerna tillhöra samma släkte som deras starka,
myndiga bönder. Men sagorna ha verkat också indirekt genom för-
medling av Björnsons av dem så starkt influerade allmogeberättelser.
Levertin ansåg sig kunna se frändskapen mellan Björnson och Selma
Lagerlöf redan i Gösta Berlings saga. I Jerusalem — liksom senare
i Tösen från Stormyrtorpet — är den alldeles påtaglig. Detta infly-
tande från Björnson framträder emellertid icke endast i människoskild-
ringen utan också rent stilistiskt i sättet att berätta. Det yppersta 1
verket är inledningen om Lill Ingmar och hans hustru, barnamör-
derskan, ett bondeepos av väldig kraft och stora linjer. Men gri-
pande är också i de övriga delarna av verket allt det som talar om
kärleken till hembygdens jord och om samhörigheten med släkten,
känslor som Selma Lagerlöf själv djupt upplevat. Och genom hela
verket går den tro på de etiska makterna, på arbetet och den goda
viljan, som är den fasta grunden för Selma Lagerlöfs världsupp-
fattning. Högst stå de delar, som handla om Dalarna. Svagare och
mindre helgjutna äro däremot de partier, som skildra den svenska
koloniens liv i Jerusalem, hur virtuos än hennes berättarkonst även
i dem är. Men hennes lust att förtälja människoöden lockar henne där
att splittra enheten, och hennes bilder av Palestina få ibland som 1
kapitlet om dervischernas dans — liksom stundom bilderna från Italien
i Antikrists mirakler — en prägel av brokiga turistintryck. Men som
helhet hör Jerusalem till den svenska prosalitteraturens stora verk. Sa
mäktiga resa sig de svenska bondegestalterna där.
I Gösta Berlings saga hade Selma Lagerlöf givit form åt ett ämne,
som oemotståndligt behärskade hennes fantasi. I Jerusalem hade ett
ämne, som hon medvetet valt, helt gripit henne. Hennes senare verk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
