Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands nittonhundratalsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
Gungande dyning, men ingen vind.
Dimmans molniga tågor
slå sin fuktighet mot min kind,
ser man även här mycket av åttiotalsarvet. Mannen kräver av sig själv främst
ärlighet och självbehärskning; i stället för kärlek talar han om tillgivenhet, och han
ger aldrig uttryck åt sin lidelse för att den icke skall skrämma henne. Han ar
fritänkare, hon kristen, och det hotar att skilja dem, men slutligen återförenas de.
Allas vår Margit slutligen är en rent realistisk skildring från Lybecks födelsestad
Nykarleby, i teckningen av småstadsmiljön erinrande om Kielland. Margit själv ar
en frisk, okonventionell flicka av norsk typ. En brutal, vulgärt tjusig sjökapten
väcker med en kyss hennes sinnen, och först då det är för sent förstår hon att
det är en annan, en tillbakadragen och försynt man hon verkligen älskat.
Hur mänga för Lybeck karakteristiska och av honom senare åter-
upptagna motiv dessa böcker än innehålla, så hade de dock alla ännu
något bundet och miniatyrartat över sig. Först i Den starkare (1900)
mognade hans konst. Det religiösa problemet ställes här i förgrun-
den, men tonvikten lägges icke på någon tendens utan på det rent
psykologiska, låt vara att Lybeck icke döljer att hans sympatier äro
hos den manlige huvudpersonen, den självständige fritänkaren konsul
Viding. Hans fästmö Edit Hernmark drages från honom till en för"
fallen religiös svärmare och frikyrkopredikant, som får en hypnotisk
makt över henne. Den brytes visserligen, då hans råa sensualism
uppenbaras, men Edit kan icke återvända till Viding; hennes barn-
dom i ett världsfientligt, hårt religiöst hem har format hennes själ,
och hon inser, att hon hör till en annan värld än fästmannen. l^e"
rättelsen är i huvudsak koncentrerad till några mörka, kalla vinter-
dagar kring Vidings moders dödsbädd i en enslig landsbygd. Att
dramatikern Ibsen både i personernas uppställning och i handlingens
intensiva sammandragning varit berättaren Lybecks förebild är tyd-
ligt. Men Den starkare har dock blivit ett fullt självständigt, faSt
och helgjutet verk.
Också Lybecks tredje samling Dikter (1903) vittnar om den
mognad han nu nått. Han hade 1898 gift sig. Ungefär samtidigt
börjar en tilltagande dövhet småningom skilja honom från yttervärl-
den och ge hemmet en allt större betydelse för honom. En stilla,
varm innerlighet, en stark känsla för lyckans ömtålighet och för plik"
ten att varsamt vårda och skydda den, ett fast krav på personlig-
hetens styrka och allvar, en tacksam glädje över den värme hemmets
härd skänker i onda tider prägla samlingens kärleks- och hemdikter.
I andra, symboliska dikter uttrycker han de tunga, kvava stämnin-
garna under det ryska trycket — mest fulländat i Klockbojen:
If
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
