Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiska data - Palmær ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmær, Henrik Bernhard, född 1801, student 1819, magister 1830, adjunkt
i kemi vid Karolinska institutet 1832—1833, sedan tidningsman, död 1854. Skrifter
under titeln Eldbränder och gnistor, sista uppl. 1924.
Palmfelt, Gustaf, född 1680, ämbetsman, 1737 president i kammarkollegium,
död 1744.
Palmskiöld, Elias, född 1667, död 1719, student 1679, kanslist i riksarkivet
1685, sekreterare i riksarkivet 1702, började 1692 de samlingar för Suecia antiqua,
vilka 1724 inköptes av Uppsala universitet.
Palmskiöld, Erik, se Runell.
Palmstierna, Nils, född 1690, död 1766, överste, sedan svensk minister i Kö-
penhamn, friherre, riksråd.
Palmstierna, Carl Otto, född 1790, militär, 1828 överste, sedan landshövding,
statsråd m. m., död 1878.
Paul, Adolf, född 1863 i Sverige, 1872—89 bosatt i Finland, sedan i Tyskland.
Paulinus, se Laurentius Paulinus.
Paykull, Gustaf von, född 1757, student 1767, inskrevs 1779 i kansliet, proto-
kollssekreterare 1783, kansliråd 1796, under sitt senare liv zoologisk samlare och
forskare, friherre 1818, död 1826.
Peringer, Gustaf, född 1651, professor i Uppsala 1681, adlad (Lilljeblad) 1693,
censor librorum och kungl. bibliotekarie 1695, död 1710.
Peringskiöld, Johan (före adlandet 1693 Peringer), den förres broder, född
1654, student 1674, 1680 ämnesven i antikvitetskollegiet, där han 1689 blev as-
sessor, 1693 sekreterare i antikvitetsarkivet, död 1720.
Peringskiöld, Johan, den förres son, född 1689, blev 1720 faderns efterträdare
såsom sekreterare i antikvitetsarkivet, död 1725.
Personne, John Vilhelm, född 1849, student i Uppsala 1868, promoverad
1875, prästvigd och lektor 1881, domprost i Linköping 1897, biskop därstädes 191°,
död 1926.
Petreius, Petrus. Varken födelse- eller dödsår äro kända; användes av Karl
IX i diplomatiska uppdrag i Ryssland och skrev i anslutning härtill två arbeten
om Ryssland (1608 och 1615).
Petrus de Dacia, antagligen född på 1230-talet, ingick tidigt i dominikaner-
orden, studerade vid dess lärosäten i Köln och Paris, blev 1270 lektor i domini-
kanerklostret i Skänninge, sedan prior i Visby, död 1288. Skrifter utg. av J-
Paulson: Petri de Dacia Uita Christinae Stumbelensis 1896.
Petrus Johannis Gothus, född 1536, student i Rostock 1568, vistades där
under större delen av sitt liv och översatte en mängd arbeten på svenska, död
1616.
Petrus Magni (Peder Månsson), först kapellan och skollärare i Vadstena, ingick
1499 i klostret därstädes, reste på dess uppdrag 1507 till Rom, där han stannade
under åren 1508—1524, vigdes därstädes 1524 till biskop i Västerås, återkom till
Sverige och övergick till protestantismen samt invigde Laurentius Petri till ärke-
biskop, död 1534.
Petrus Olai, magister, 1485 och i486 professor i Uppsala.
Petrus Olavi, Birgittas skriftefader, prior i Alvastra kloster, död 1390.
Petrus Olavi, Birgittas andre biktfader, föreståndare för helgeandshuset 1
Skänninge, följde Birgitta på resan till Rom. Vadstena klosters förste general-
konfessor, död 1378.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
