Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i VI
i1 h
’ H
IÜI i
i
1
I, sid. 318. Den från Grundtvig stammande uppgiften om den norska konunga-
sagan, som av alla forskare godtagits, har av O. Klockhoff (Samlaren 1929)
visats vara oriktig. Den landsflyktige svenske storman, som 1249 vistades
i Oslo var icke lagman Lars Persson utan folkungen Filip Larsson. Klock-
hoffs mening i övrigt, att hela visan är ohistorisk, kan jag dock ej biträda,
ty klosterrovet omnämnes i Annales Sigtunenses, som härröra från 1200-
talets slut, och själva innehållet är ej «romantiskt» utan snarare krönike-
artat.
I, sid. 330. Såsom Blanck visat (Samlaren 1926) är Brynolphus författare till ännu
ett officium: De beata virgine.
I, sid. 336. Nordström har i Samlaren 1927 ytterligare styrkt min först fram-
ställda mening, att Boethius de Dacia varit svensk.
I, sid. 338. Blanck har återfunnit ännu ett arbete av magister Matthias, en retorik,
Testa nucis, vars början finnes i Uppsalahandskriften C. 521 (Samlaren
1927).
I, sid. 264. Erik Noreen har — i varje fall såsom en fråga, värd att diskuteras
— framkastat den meningen, att Hertig Fredrik är den äldsta Eufemia-
visan, skriven redan 1301 (Samlaren 1930). I samma uppsats är han böjd
att antaga olika författare till de tre dikterna, åtminstone till Flores och
de två andra.
I, sid. 422. I Samlaren 1929 har Blanck framlagt starka skäl för sin mening,
att Konung Alexander haft en dagspolitisk tendens och i viss mån är
riktad mot konung Albrekt.
I, sid. 437. Obekantskapen med Saxos danska historia var nog ej så stor, som
jag och andra förmenat. Aschaneus hade i Uppland spårat upp en gam-
mal pergamentshandskrift av denna, som tydligen funnits i Sverige redan
under medeltiden. Den överlämnades sedan till antikvitetskollegiet och
upptogs i dess inventarium 1693. Där fanns ock en pappershandskrift av
samma arbete. Antagligen förstördes båda vid slottsbranden 1697. Det
är således åtminstone möjligt, att Haborsvisan skrivits i Sverige på grund-
valen av Saxos berättelse.
I, sid. 419. Den först av von der Ropp framställda åsikten om en Engelbrekts-
krönika, som finnes kvar, om än bearbetad, i Karlskrönikan, har bestämt
avvisats av Ingvar Andersson i gradualavhandlingen Källstudier till Sveriges
historia 1230—1436 (Lund 1928). Enligt hans mening finnes det »intet, som
tvingar att antaga, att denna del [av Karlskrönikanj är en omarbetning av
en tidigare krönika eller dikt». Karlskrönikan synes vara ett enhetligt
verk. En motsatt mening förfäktas av Erik Neuman (Samlaren 1931). Han
håller på en särskild Engelbrektskrönika, författad före 1438 av en tyskfödd
skrivare i kansliet, Johan Fredebern, vilken inspirerats av ärkebiskop Olof
och biskop Thomas.
I, sid. 276. Gunnar Bolins uppsats är nu tryckt i Historisk tidskrift 1927. Eriks-
krönikan har för övrigt behandlats i flera senare utgivna arbeten. Enligt
Ingvar Andersson (Källstudier 1928) är krönikan till en väsentlig del byggd
på annaluppgifter, enligt Salomon Kraft (Hist, tidskr. 1932) däremot på
tradition.
I, sid. 373. Frågan om redigeringen av Birgittas revelationer har sedermera ut-
förligt behandlats av Salomon Kraft i avhandlingen Textstudier till Birgit-
tas revelationer (1929).
622
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
