Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Band- eller binnikemaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAND- ELLER BINNICKEMASKAR.
23
blodbanorna ut i kroppens olika delar och slå sig slutligen
ned i bindväfnaden i någon muskel eller på något annat
ställe. Hvarje unge växer sedan ut till en liten blåsa,
den s. k. dyntblåsan, på hvilken snart därefter ett hufvud
genom instjälpning uppkommer.
Förtäres dynthaltigt svinkött, som icke är
tillräckligt beredt, så att dyntet är oskadliggjort, så blifva
blåsmaskarna fria genom köttets upplösning af magsaften,
hvarpå hufvudet kränges ut och blåsan upplöses. Huf-
Fig. 17. Dyntblåsor i svinkött.
Nat. storl. (Efter Leuc kart.)
Fig. 18. Svindynt med
indraget och utstjälpt
hufvud-1 gng först.
(Efter Leuckart.)
vudet beger sig därpå in i tunntarmen, sätter sig med
tillhjälp af sina hakar och sugskålar fast mellan vecken
på tarmens slemhinna och ger genom ett slags
knoppningsprocess upphof åt en binnikemask. Härmed är
således utvecklingen fulländad.
Det alldeles olika utseendet hos dyntblåsorna och den
utvecklade binnikemasken gjorde, att zoologerna till en
början beskrefvo dyntblåsorna hos så väl denna som andra
binnikemaskar såsom själfständiga djurarter. Så beskrefs
dyntblåsan till den vanliga binnikemasken under det
vetenskapliga namnet Cysticercus cellulose. Det är först i se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
