Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Några drag af det ekonomiska framåtskridandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har på samma tid blifvit 5,7 gånger mer orafattande,
tygindustrierna 3 gånger, lergodstillvärkningen 5 gånger,
grufvornas afkastning 3,7 gånger, och den använda ångkraften
11,4 gånger större. Under det den brittiska nationens
järnvägar 1840 voro värda 378 millioner kronor, voro de
1887 värda 14,958 millioner kronor; då värdet af hus och
bohag 1840 ansågs vara 13,860 och 6,930 millioner kronor
hvardera, uppskattades dessa förnödenheter 1887 till 47,520
och 23,760 millioner kronor hvardera. Eller, om vi vända
oss till Nordamerika: det industriella kapitalet därstädes
fyrfaldigades från 1840 till 1870 samt nästan fördubblades
igen från 1870 till 1880. Uppdrar man för Nordamerika
en jämförelse mellan 1865 och 1885, finner man att
befolkningen tilltagit med 69 %, bomullsskörden med 194 %,
järnvägsnätet med 286 %, järntillvärkningen med
omkring 200 %, spanmålsskörden med 256 % o. s. v. —
Världens åtta förnämsta järnproducerande länder levererade
1840 2,855,000 ton järn och 1884 sex gånger mer:
17,020,000 ton. 1840 förfogade den civiliserade världen
öfver 2,356,000 mekaniska ång-hästkrafter och 1885 öfver
35,100,000 — motsvarande omkr. 3,500 millioner människors
handarbete.[1] Häraf kan man redan ana i hvilken ofantligt hög
grad den civiliserade mänsklighetens arbetsbörda borde kunna
vara lättad. En arbetare uti en af Massachusetts
bomullsväfverier framställer ensam på ett år så mycket väf, som
går åt för att kläda 750 amerikaner! Betänker man att
allt det af denna arbetare nytjade kapitalet (bomullsgarn
och arbetande maskiner) från de ursprungliga råstoffen allt
igenom tillvärkats med ungefärligen lika arbetsbesparande
metoder, kunde man ju högt jubla öfver dessa bomulls-,
tyg-, kol-, järn- och maskinproducenters oerhörda
alstringskraft.
Att det icke blott är de stora och äldre
industriländerna, som deltagit i detta jättelika uppsving, därom är
följande en vink: i Österrike förbrukades 1839 blott 0,5
million ton stenkol (förbrukningen af stenkol och andra
industriernas råämnen utmärker ju rätt väl den industriella
värksamhetens omfång), 1864 ännu blott 3,5 millioner, men
1878 redan 14,3 millioner. 1819 var detta lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
