- Project Runeberg -  Den industriella arbetarfrågan, nutidens förnämsta sociala spörsmål /
29

(1889) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Hvad industri och jordbruk i våra dagar kunde gifva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en värklig förbättring och utveckling af jordbruket. Världens
högst utvecklade jordbruk är ej att söka i Nordamerikas
spanmålsexporterande väststater, hvarest blott 4,80, 6,40,
8,00 eller 9,10 hektoliter hvete på hektaren erhålles
(motsvarar 9, 12, 15 eller 17 kub.-fot på tunnlandet), ej häller
i Indien med i genomsnitt 8,50 hl. hvete af hektaren
(motsvarar 16 kub.-fot af tunnlandet), ej häller i Ryssland
med sin berömda svartmylla, som blott ger 6,90 hl. hvete
på hektaren (motsvarar 13 kub.-fot på tunnlandet), och lika
litet i Australien, som ej erhåller mer än Ryssland —
utan i England, hvarest medelskörden hvete från en hektar
är 26—28 hektoliter (motsvarar ungefär 49—53 kub.-fot
pr tunnland) och alls ej sällan uppgår till mellan 40 och
50 hektoliter, samt i vissa trakter af Belgien, Tyskland
och Frankrike, hvarest den årliga medelhveteskörden pr
hektar är åtminstone två till tre gånger så stor som i de
hveteexporterande länderna. Enligt de mest framstående
jordbruksforskare i England, Belgien och Frankrike fordras
det blott en tillämpning af bättre jordbruksmetoder och
(mestadels) ett annat jordegendomssystem, för att jordens
afkastoing skulle fördubblas och trefaldigas samt jordbruket
uppvisa en nu oanad utvecklingsförmåga. Särskilt i England
(hvarest för närvarande nära hälften af de nödiga
lifsmedlen införes) anse numera många att de olika industriarterna
börja fördela sig så likmässigt öfver alla jordens länder
(äfven för de nu spanmålsexporterande), att det ögonblick
slutligen måste komma, då de västeuropeiska folken ej mer
kunna erhålla sitt hvete i utbyte mot färdiga industrivaror
och därför ändtligen se sig nödsakade att egna jordbruket
den länge saknade uppmärksamheten.[1]


[1] För att gifva en föreställning om, hvad framtidens jordbruk
bör kunna innebära, kan nämnas att trädgårdsodlarne omkring Paris,
genom flitig gödsling, konstbevattning, omflyttning af plantorna och
träget arbete erhålla talrika grönsaksskördar om året af ofantlig
ymnighet, så att det sammanlagda skördevärdet från en hektar för år i
medeltal uppgår till 9,200 kronor. Genom snarlika odlingsmetoder
ernår den kinesiske bonden öfver 8,900 kg. ris från hektaren — eller
en blandad, ytterst ymnig skörd, som uppskattas till 4,700 kronor på
hektaren (en krona köper i Kina minst dubbelt så mycket vanliga
lifsförnödenheter som i Europa).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:05:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indarb/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free