Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och jag har äfven (på exempel hämtade från tre eller fyra
ekonomiska stormakter) sökt antyda arten af det elände,
af den pinande ovisshet och förnedrande afhängighet, hvari
befinner sig flertalet bland de medborgare, som företrädesvis
bära samhällslifvets tunga... d. v. s.: utan hvilkas händers
trägna arbete ingeniörens uppfinningar, vetenskapsmannens
forskningar, kapitalistens ledande ekonomiska värksamhet,
embetsmannens styrande värksamhet och politikerns
statskonst vore utan frukt eller föremål. Det har emellertid äfven
varit min uppgift söka framhålla att det sociala spörsmålet
ingalunda ensamt angår lönarbetaren. Det angår, som vi sett,
tydligen alla samhällsmedlemmar att de sociala svårigheterna
tillspetsat sig derhän, att samhällena under långa tidrymder
af allmän nöd måste låta ofantliga delar af sin
produktionskraft ligga obegagnad; det angår vidare hela samhällena att
kapitalisterna i sitt blinda, konkurrenskrig drifvits till tre
sådana åtgärder som att antingen flytta ut kapitalet från
sitt fädernesland, eller att nedslunga hela fäderneslandets
arbetareklass till ett lägre kulturstadium genom massvisa
användandet af billigare, från utlandet invandrad
arbetskraft, eller att i sina grundvalar skaka hela
samhällsorganisationen genom sådana sociala nyheter som
monopolbolag, jättesyndikat o. dyl. Och slutligen ha vi sett att
statsmännen själfva för länge sedan genom mer eller mindre
framgångsrik socialpolitik (och särskilt arbetarlagstiftning)
erkänt att de sociala missförhållandena visserligen kräfva
regeringarnas ingripande — om ej annat “till skydd för
den bestående ordningen“, sådan den är. Det hade nu
äfven hört hit att tala om en massa andra framstående
socialpolitiska företeelser och framför allt om den viktigaste
af dem alla, om arbetarrörelsen med dess olika former:
fackföreningar, kooperativföreningar och den socialistiska rörelsen
— men dessa äro för invecklade och betydelsefulla ting
att det skulle båta behandla dem i förbigående. De
skola blifva föremål för särskilda häften i denna
småskriftsamling.
Detta var sålunda blott den allra första och allmännaste
mönstringen af ett stort spörsmål[1], som mäktigt upprör
samtiden, bringar känslorna i svallning, uppfordrar det
mänskliga skarpsinnet till de yttersta ansträngningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
