Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 INDIANER OCH HVITA
komma dock aldrig som vänner, utan för att öfverfalla
vägfarande.
Det finnes äfven fredliga indianer i nordöstra Bolivia, som
ännu bevara mycket af sina gamla seder och bruk. Det är
stundom först efter äfventyrliga urskogsvandringar, som man
kan finna dessa människor, där hvarest de bo undangömda
för de hvita, ofta nästan isolerade från andra stammar.
Det är dessa de stora, härliga, yppiga urskogarnas
indianer och mina besök hos dem 1908— 1909, som jag skall skildra
i denna bok. Det är nästan alltid helt små horder, de sista
spillrorna af talrika indianstammar, hvilka fiskat i alla de
floder, som, kommande från Andernas snöjättar, i nordöstra
Bolivia förena sig till Rio Madeira, ett af Amazonflodens
stoltaste tillflöden.
Vi skulle dock icke förstå nordöstra Bolivia, om jag blott
skildrade urskogarnas indianer. En väsentlig del af denna
bok behandlar därför äfven de hvitas eröfring af indianernas
land och de indianer, som underkufvats af dem och som nu
kallas civiliserade eller halfciviliserade. .
Jag har kallat denna bok »Indianer och hvita». Det låter
som en yster gosslek. Det är allt annat än lek, som jag
velat skildra, utan det är ett fordom — från z2 synpunkt
sedt — lyckligt folks kamp mot en starkare ras. Det är
framför allt de hvitas ekonomiska förtryck af indianerna, som
här behandlas.
Vi lefva i industrialismens tid. Långt, långt bort till de
aflägsnaste urskogar sträcka hänsynslösa hvita ut sina
polyparmar för att tillfredsställa industriens behof af gummi.
I de trakter, som jag här skall skildra, har man verkligen
ett utmärkt tillfälle att studera den hvita rasens inflytande på
indianerna. Vi möta där sådana stammar som iténe och
siriono, hvilka med vapen i hand ännu försvara sina urskogar
och sitt oberoende, fredliga indianer såsom chacobo, hvilka
äro fullt oberoende af de hvita, men som från dem erhållit
en del verktyg af järn, yuracåre, hvilka trots sin stora
själfständighetskänsla allt mer och mer blifva beroende af de hvita,
guarayui, hvilka lefva i blomstrande franciskanermissioner,
mojo, baure m. fl., som varit jesuiternas lärjungar, men som
”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
