Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 INDIANER OCH HVITA
S:a Cruz de la Sierra är byggd som nästan alla städer
i Sydamerika. Gatorna skära hvarandra vinkelrätt; midt i
staden ligger torget, den s. k. plazan. Då gatorna under
regntiden ofta äro öfversvämmade, har man slagit pålar i
marken, på hvilka man kan taga sig torrskodd öfver.
Byggnader af någon större arkitektonisk skönhet finnas knappast.
Ett eller annat äldre hus utan pretention är dock rätt pittoreskt.
Invändigt synas husen vara ganska rymliga, men man
förstår sig ej på komfort. Detta är något karaktäristiskt för
hela Sydamerika. Kreolen bekymrar sig mycket litet om att
ha det bekvämt i sitt hem. Afträden t. ex. saknas ej sällan
fullständigt. Det berättas, att man vid trängande behof gör
små paket, som kastas ut på gatan. En grammofon hör
däremot till nödvändighetsartiklarna i ett bättre hus i S:a Cruz.
Främlingen kan sällan klaga öfver, att han blir lurad af
cruzefion. Denne är utomordentligt gästfri och han frågar
inte mycket efter, om den inflyttade européen är en
äfventyrare eller ej. Hufvudsaken är, att han är treflig och glad.
Hvem han för öfrigt är, bryr man sig ej om.
Det lägre folket och medelklassen är ganska bigott.
Detta dock också på sitt sätt. Äfven helgonen tar man litet
gladt. Att San Antonio får söka reda på bortsprungna
mulåsnor och blir nedstoppad på hufvudet i en mortel, när han
inte lyckas, tar han väl lätt, men nog tycker han väl, att det
är litet vanvördigt, när de glada flickorna bränna sina ljus åt
honom, för att han skall skaffa dem kärlek till natten. San
Antonio di Padova är väl öfverseende med synden, när det
bara inte syndas mot den allena saliggörande kyrkan. Han
vet väl, att kyrkans infödda tjänare nästan alltid här ha en
vacker hushållerska. När herdarna tycka om vin och flickor
— då kan man inte begära för mycket af fåren.
Man ser inte så sällan indianer i S:a Cruz. Dit komma
gåarayud från franciskanernas missioner och churåpa från
Buenavista. Förr kommo äfven talrikt med chané och chiriguano.
Någon gång, när de voro fulla, fångade man in dem och
sålde dem till gummiskogarna. Daärför frukta de numera
mycket S:a Cruz. Äfven hvita ha blifvit sålda till
gummitrakterna. - Det berättas, att där var en gång en guvernör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
