Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 INDIANER OCH HVITA
ligt. Förr smyckade churåpa säkert både sig själfva och sina
saker, nu kläda de sig som de hvita, nu sira de ingenting
med smak. |
Nästan alla churåpa äro tjänare åt de hvita, hvilka vanligen
behandla dem jämförelsevis väl. Särskildt human är den nyss
nämnde Don Casiano Gutierrez. Vi möta likväl redan här det
skuldslafveri, som vi framdeles skola göra närmare bekantskap
med. Churäåpa stå i skuld till sina husbönder och kunna ej lämna
dem. En del af dessa anse till och med, att alla indianbarn
födda på deras ägor, tillhöra dem, så att de ej ha rättighet
att lämna egendomen. De anse, att de rent af ha rätt att
skänka bort dessa barn.
Mycket karaktäristisk är följande historia, som en tysk
berättat mig. Han hade gift sig med en ung dam från S:a
Cruz. En dag hade hon sagt åt sin bror, att hon behöfde
någon att vakta barnen. »Då skall jag skänka dig en af
ungarna, hemma på gården. Jag har så många,» sade
brodern. Det var för honom alldeles som att gifva bort en
hundvalp.
Det råder dock patriarkaliska förhållanden mellan churåpa
och deras husbönder. Där växa indianernas och husbondens
barn upp tillsammans. På en del estancias är det säkerligen
inte alltför lätt att skilja på mitt och ditt, när det gäller
ungarna. Där bruka ofta tjänarnes barn med rätt eller orätt
taga husbondens namn.
Churåpa ha rykte om sig att vara goda arbetare. En
churåpaman förtjänar 20 centavos och maten om dagen. En
kvinna har blott 10 centavos. Några få estancieros betala
männen 30 centavos. Det är här som alltid i Bolivia de
inflyttade utlänningarna, som drifva upp lönerna. Genom att
göra inskärningar i en träpinne anteckna churåpa antalet
dagar, som de arbetat.
Hvad som framför allt binder churåpaindianerna vid de
hvita med hårda band, är det härliga brännvinet. I provinsen
Sara tillverkas brännvin, liksom socker i stor skala.
En icke obetydlig bifortjänst ha churäpa däraf, att de
fläta s. k. panamahattar. Dessa äro riktigt väl gjorda. Det
är säkerligen jesuiterna, som lärt dem detta arbete, förståndigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
