Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL CHURAPAINDIANERNA 25
nog utnyttjande deras händighet som korgmakare. En till
trakten inflyttad spanjor har på sista tiden åfven lärt dem att
gifva hattarna en modern form, så att de kunna sälja dem
för bättre pris än förut.
Kyrkan i den gamla missionen Buenavista vittnar om
jesuitmissionens rikedom. Inventariet upptar långa listor af
guld- och silfversaker. En kalk af massivt guld, besatt med
vackra ädelstenar, och åtskilligt annat finnes ännu kvar.
I churåpahyddorna letar jag naturligtvis efter minnen från
gamla tider. Det är inte mycket, jag finner. Det märkligaste
Bild 6. a Hvisselpipa af trä, »kiuris». Churåpa. ?/s. 6 Genomskärning af a.
är ett par snidade hvisselpipor (bild 6 och 7). Den ena
(bild 6) får jag af en gammal gubbe.
När han öfverlämnar den till mig, säger den gamle: »Du
skall dö, men denna dör aldrig.> Därmed vill han säga,
att denna pipa bevarats från far till son.
Den är märklig, gubbens runda pipa, ty den visar oss,
huru konstant ett ornament kan vara. Hos choroti och ashluslay!
i El Gran Chaco finna vi massor af dessa runda hvisselpipor,
med alldeles samma ornamentering, och dock har troligen dessa
indianer aldrig hört talas om churåpa eller tvärtom. Utom hos
chacostammarna vid Rio Pilcomayo finna vi dessa pipor hos
chiriguano och chané, öfverallt med liknande ornament. I
århundraden ha säkerligen dessa stammar snidat hvisselpiporna
på alldeles samma sätt. Norr om churåpa finnas de äfven
! Se Indianlif l. c. Sid 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
