Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 INDIANER OCH HVITA
verka dessa, använda de sig af en mall (bild 41) af trä
eller ben, för att pinnarna skola blifva lika långa. Dessa
sammanbindas sedan så, att trådarna bilda prydliga ornament.
Hvad är orsaken till, att kvinnornas
konstfärdighet här ligger nere, under det att männens
blomstrar? Detta är
gifvetvis en intressant
fråga att få besvarad.
Till stor del beror nog
detta på yttre
omständigheter och på den
stränga
arbetsfördelningen mellan könen.
Väfningen är sålunda
kvinnoarbete.
Tillgången på de lätt
förfärdigade barktygen
göra väfnaderna
nä
stan öfverflödiga.
Keramiken är som
nämndt också här
kvinnoarbete. Leran
hämtas långväga ifrån,
och därför har
keramiken ej utvecklats.
Yuracåre liksom
sådana stammar som
choroti och
ashluslay i El Gran Chaco
pryda sig själfva, men
försumma ganska mycket husgerådet. Så göra ännu mera
chacobo, hvilka indianer vi längre fram i denna bok skola
närmare lära känna. Chané och chiriguano lägga ned stort
arbete på att ha prydligt husgeråd, fint målade lerkärl och
vackert sirade kalebasser. Detta att ha behof af att inte
bara själf vara fin, utan att äfven ha vackra saker, visar
oss, att de sistnämnda stammarna stå kulturellt högre än
de förra.
Bild 39—40. Stämplar att trycka färg i ansiktet
med. Yuracåre. ?/3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
