Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 INDIANER OCH HVITA
Vargas rasar. Dessa kvinnor och barn ha ju arbetat åt
honom. För min del har jag ingen lust att hjälpa honom.
Mina sympatier äro hos indianerna.
Må alla goda makter hjälpa honom att aldrig finna dem
mer. Må denna lilla affär ej tagas såsom förevändning till
våld mot en fredlig stam, som inte förstår, att gummi lär vara
nödvändigt för mänskligheten och att den svage måste offras
för den starkes skull.
Det är inte så mycket med Moberg och författaren, när
vi komma från chacobo till Benjamin. Kläderna hänga i
trasor, fötterna och benen äro fulla af variga sår, magarna
äro hungriga. Humöret är godt!
I Benjamin frågar man mig om det finnes många gossar
hos chacobo. Vet ni, hvad det betyder, ärade läsare. Jo!
Lönar det sig att gå dit och stjäla dessa barn för att
uppfostra dem till daglönare. Vid öfre Rio Tahuamanu och öfre
Rio Manuripe brukar man omringa de >»vilda» indianernas
byar och mörda de fullväxta. Röfvarnas byte äro barnen.
Att detta är sant, bekräftar hvar och en, som känner dessa
gummiskogar. Själf har jag kändt en riktigt hygglig och
treflig man, som förtjänat dryga pengar på sådan jakt. Det
erkände han själf. Han ansåg ej, att han handlat orätt, ty
dessa urskogens indianer voro ej kristna som han själf.
En annan hvit, som utmärkt väl kände gummiskogarna,
sade mig med en axelryckning, när jag fördömde dessa
skändligheter.
»Utan indianerna ingen gummiindustri!» Enligt Balzan’
betalades af gummipatronerna 800 å 1,000 lire per styck för
toromona och araonaindianer från Rio Madre de Dios.
! Balzan. Da Reyes 1 c. sid. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
