Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTONDE KAPITLET.
I gummiskogarna vid Rio Guaporé.
Baureindianerna föra oss till San Antonio, en
gummibarack på brasilianska sidan af floden. Föreståndaren är en
svart gentleman, artig, obehaglig och illslug.
Ej långt från San Antonio vid Rio San Miguel bor en
indianstam, ursprunglig och intressant, och tack vare en brasilianare,
Sr. Maciels förtjänst, fredligt sinnad mot de svarta och hvita.
Trots mina rekommendationer ifrån brasilianska utrikesministern
baron Rio Branco vägras jag vägvisare och folk för att söka
upp dessa indianer. Föreståndaren låter mig förstå, att det
där med vetenskapen, det är humbug. Gummi är, hvad jag
söker. Ur den föreställningen kan jag ej taga honom med
några medel.
De allra flesta af invånarna här på den brasilianska sidan
af Rio Guaporé äro negrer och mulatter. Vi ha riktigt
kommit till de svartes världsdel genom att gå öfver gränsen mellan
det spanska och det portugisiska Sydamerika. I hela Bolivia ser
man mycket få svarta och det framhålles allmänt, att de allt
mer och mer hålla på att försvinna där. Tydligt är, att de
vid slutet af 1700-talet voro mycket fler, än de nu äro.?
Mulatter tillhörande öfverklassen har jag aldrig mött i Bolivia.
I Brasilien äro dylika som bekant vanliga. Skulle Brasilien
bemäktiga sig någon ny del af östra Bolivia, skulle detta
område snart befolkas af negrer och mulatter.
En dag får jag höra, att man på en gummibarack ej
långt från San Antonio lyckats komma i beröring med några
? Se Viedma 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
