Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I GUMMISKOGARNA VID RIO GUAPORÉ 131
Alldeles nakna voro gubben och ynglingen, när de första
gången påträffades af D. Enrique. Han gaf ynglingen en
skjorta, för att han skulle kunna uppträda litet anständigare
på baracken. Den första skjortan, han fick, ref han alldeles
sönder, den andra skar han af jäms med nafveln, nedifrån
räknadt. Den var bekvämare så. Hvad vi kalla skamkänsla,
sakna dessa människor fullkomligt.
Småningom lyckas jag dock vinna ynglingens förtroende,
och allt synes utveckla sig bra. Snällt och beskedligt passar
jag upp min stenåldershusbonde.
Då händer någonting, som gör rakt slut på vänskapen
och vänder den till ett ursinnigt hat.
Tillsammans med vilden och min följeslagare Moberg
var jag ute på en roddtur, då Moberg fick se en alligator,
som han dödade med ett välriktadt kulskott. Från det
ögonblicket kan indianynglingen hvarken tåla Moberg eller mig.
Närmar sig någon af oss hans hängmatta, springer han sin
väg. Han visar oss en ursinnig motvilja. Vi ha begått något
rysansvärdt genom mordet på alligatorn.
Kort därefter drager jag vidare uppför Rio Blanco. Dessa
indianer i Curichå äro troligen siriono, om hvilka jag
flerfaldiga gånger redan talat och till hvilka jag skall återkomma
längre fram.
Innan jag lämnar Curichå, vill ’jag nämna något om lifvet
på en sådan gummibarack.!
Här kan man inte mera tala om indianer af olika
stam
! När jag var i S. Antonio och i Curichå, samlade jag en del
upplysningar om de stammar, som lefva vid Rio Guaporé eller i närheten af denna
flod ofvanför nämnda platser. 1 närheten af Las Piedras finnes ett fåtal
palmela, hvilka nu äro civiliserade. I närheten af Cerro San Simon, bekant i
östra Bolivia för att vara guldrik, lefva indianer som kallas San Simonianer.
Dessa synas vara ganska fredliga, fastän de behandlats illa af de hvita. I
samma trakt lär äfven finnas vilda indianer. Omkring Rio Paragua lefva
pauserna, som själfva kalla sig giarayi, och som äfven höra till denna stam.
De äro fredliga och skulle med lätthet kunna studeras. Afven vid öfre Rio
Guaporés bifloder finnas talrika indianer, som ej äro alls kända. Otvifvelaktigt
äro de små bifloder, som falla ut i Rio Guaporé, i hög grad värda att
utforskas. Vid hufvudfloden finnes däremot ej mycket tillfälle till studier. . Jag
vill dock ej fresta någon till forskningar i dessa trakter, då risken att dö eller
att få sin hälsa bruten är alltför stor. Svår feber och en dysenteriliknande
sjukdoin äro vanliga. Resor i dessa gränstrakter mellan Bolivia och Brasilien
blifva äfven mycket dyra. Följeslagare är omöjligt att få, utan måste man
medföra dem från annat håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
