Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUARAYUINDIANERNAS IAND 167
papegoja, ty då blir ungen grinig. De få ej heller äta hufvud
af apa eller vildsvin, ty då får ungen ett ansikte liknande
detta djurs. En hafvande kvinna får ej gå öfver en
kurbitsåker, ty då växer ingenting. Hon får ej äta ägg.
Äfven här möta vi bruket af couvade. När hustrun födt,
skall mannen ligga i barnsäng, ty barnets själ, »anhuér», följer
fadren öfverallt. Går han t. ex. i skogen och skjuter en
arara, kan barnet dö.
Bland gwtarayu, 1906 voro de som nämndt 5,801, lär ej
finnas någon blindfödd och blott två döfstumma.! Dödfödda
äro sällsynta. Missfoster ser man ej. Det första barnet till
mycket unga mödrar lär ofta dö kort efter födseln. I
Ascencion föddes ett barn med onaturligt långt hufvud.
Gumman, som hjälpte den födande kvinnan, förklarade, att det
gjorde ingenting, ty skallen gör man lätt rund igen.
I det kristliga dopet gifver missionären barnet namn efter
helgonen. De ha likväl alla samtidigt äkta indianska namn.
Barnen ärfva sålunda fadrens namn. Sådana namn äro t. ex.,
zépiacay — den där. ser apor, Aguårarupa — räfsäng, cåyquirfi
— sittande apa, abacåiy — apmänniska, årimini — liten sol,
årimendåno — den med solen gifte, mongi — den som låter
det regna, åriguåzu — stor sol, ndåpukapotay — jag vill
icke skratta (?), mbéruarånga — spyflugeansikte. Af andra
känner jag ej betydelsen, t. ex. urapuza, papu, uraépia, mböye.
Utom dessa officiella namn ha indianerna äfven andra
namn, som de använda sinsemellan, t. ex. méri — banan, åri
— sol, myntza — med ett afskuret finger etc.
Förr hölls flickan strängt afskild, då hon fick sin första
menstruation. Denna inträffar vid c:a 11 å 12 års ålder. Hon
har gått öfver vatten och en orm eller vatteninsekt har sett
(ej stuckit) henne. Detta bruk lära missionärerna ha mycket
svårt att utrota.
Med en liten båge med pil åderlät man förr gossarna, för
att de skulle blifva goda bågskyttar (jämför sid. 68). Förr,
sade jag. Ja! När guarayu berättade mig om sina gamla
bruk, betonade de alltid mycket kraftigt detta förr. Det var
kanske för missionärernas skull.
! Se tillägget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
