Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 INDIANER OCH HVITA
När de hvita nybyggarna skola vara riktigt elaka mot
munkarna, då säga de alltid: »Först göra padres
guaraytuflickorna hafvande och sedan gifta de bort dem.» Detta är
säkert osanning. Mot de infödda kyrkoherdarna i vissa trakter
af Bolivia kan man däremot med fog framkasta liknande
beskyllningar.
Helt unga gifta munkarna guåaraytflickorna med
guaraydgossarna. Dessa klagade också öfver, att detta ibland gick
alltför lättvindigt till. Det lär vara flickorna, som välja på
missionärernas äktenskapsbyrå. Det är för sedlighetens skull,
som padres gifta de unga så tidigt. De vilja ej gifva
dem tid att börja på egen hand, utan den gudomliga
välsignelsen.
När det åskar, bådar det död. Ligger en guarayå på
dödsbädden, då kommer en missionär i en pompös procession
med sista smörjelsen. Hostian föres under ett stiligt
sidenparaply, klockorna ringa och det är riktigt ståtligt.
Giaraydindianen lär dö mycket lugnt. Förr och äfven
nu vilja många guarayå ej äta tamsvin, ty då tro de, att de
skola dö skrikande och sprattlande som svinet. Anförvanterna
lära icke visa synbar sorg. De verka märkvärdigt likgiltiga.
Detta är bra olika, hvad jag sett hos de vilda indianerna, där
det göres stort oväsen med sorgen. Klagosång vid sorg lär
ej förekomma.
Fordom begrafdes den döde under en chapapa.! I
grafven fick han chicha och mat med sig. Hvad som ej fick
rum i grafven, brändes eller förstördes.
I det rum där guarayuindianen dödt sättes ut chicha.
Detta dricker den döde ut, ty på morgonen äro chichakärlen
tomma.
En gwarayå har berättat mig, att fordom begrafde de
äfven i lerkärl. Detta därför, att de under en öfversvämning
räddade sig i ett stort lerkärl.
De berättade mig också, att under den stora floden
räddade de sig på ett högt berg, »ihuitizuzu», hvilket ej ligger
långt från San Pablo. Dit förde dem en munk, »mbåäiri».
! Matta af h()pbundna stänger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
