Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIRIONO 195
»est le guarani corrompu,. mais pas assez, néanmoins, pour
qu’ils ne puissent s’entendre parfaitement avec les chiriguanos».
Cardus,’ som ganska utförligt talar om siriono, anser dem
vara guarani och ha ett språk, som mycket liknar guarayu.
P. Rufino Holler, missionsföreståndare i Yaguarå i
Guarayos, gjorde 1903 en väganläggning nära Rio Blanco och
stötte då ihop med en del siriono, hvilka han tilltalade på
guarayu, hvilket de förstodo. De svarade honom äfven på
en guarani, som han kunde förstå. Guarayuåindianerna
påstodo för mig, att siriono tala en guarani, som närmast liknar
chiriguano. Cardus? säger äfven, att en del siriono tala ett
annat språk, som guarayu ej kunna förstå.
Som nämndt sökte jag förgäfves förmå ynglingen i
Curichå att lära mig något af sitt språk. Det enda, jag lyckades
att uppteckna, var följande:
Iuni — — dålig.
Inyé — god.
Ä — ja.
Ine — vatten.
Täta — eld (guarani).
Denée — jag vill ej.
Inéni — gå ej, blif kvar.
Bätte — finnes ej (guarani).
Chö — lystringssignal.
Otvifvelaktigt kunde ynglingen något guarani, men han
talade hufvudsakligen ett helt annat språk, som ingen förstod
på Cuellars gummibarack, där likväl funnos baure, itonama,
chiquitaner och guaranitalande hvita.
Det finnes tydligen öfverallt en viss likhet i siriono
materiella kultur. De ha alldeles ovanligt långa bågar och pilar,
med >»peruansk>» fjäderfästning. De ha öfverallt egendomligt
skaftade gnagartänder (bild 119), som de använda som knifvar,
de ha mycket primitiva bärkorgar (bild 122), hängmattor af
bast, de ha ej kanoter, utan passera floderna genom att spänna
lianer öfver dem, de ha rökpipor af bränd lera, de begrafva ofta
I Cardäs 1. c., sid. 279.
2 Cardus 1 c., sid. 280. Han anser, att detta troligen är mojo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
