Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 INDIANER OCH HVITA
enligt traditionen upptäckt kinabarkens makt öfver febern,
värd att en gång få en staty rest på en klippa vid
Madeirafallen. Utan kininen skulle de hvita ej kunna lefva i de feber- :
sjuka gummiskogarna.
I regel syntes mig de hvita herrarna i Mojos stå sig
ganska dåligt. De lida själfva af skuldslafveriet. Det fordras
nämligen en hel del kapital för att kunna skuldsätta tillräckligt
med indianer.
Det finnes därför flera hvita, som fördöma detta. De
kunna likväl ej ensamma afskaffa det, ty då skulle de
antagligen blifva utan arbetare. De måste foga sig i systemet.
Antag, att de blott betala sina indianer deras lön och ej sålde
dem brännvin. Dessa, demoraliserade såsom de nu äro, skulle
låna pengar af en annan husbonde för att tillfredsställa sitt
behof af brännvin och sin köplystnad i allmänhet. En gång
iråkade denna skuld, återstod för dem ej annat än att träda
i fordringsägarens tjänst. Resultatet blef, att den förre
husbonden hade en tjänare mindre och den senare en
skuldslaf mera.
Orsaken till många gräl husbönderna emellan i hela
nordöstra Bolivia är den, att de stjäla indianer från hvarandra.
Jag har sålunda en god vän därute, som sökt se till, att
indianerna blott ha små skulder. Detta hade till följd, att en
jobbande kyrkoherde tog flera indianer ifrån honom genom
att gifva dem pengar att betala sina skulder. Det ligger
därför i en indianägares intresse att se till, att indianerna ej
ha för små skulder.
För att ej på detta sätt förlora sina indianska arbetare,
neka äfven flera husbönder att taga emot pengar, om en
indian söker att köpa sig fri genom att betala sina skulder.
De förklara helt enkelt, att förskotten har han fått för arbete
och de skola återbetalas i arbete. Otvifvelaktigt finnas äfven
de husbönder, som helt enkelt förfalska räkenskaperna,
hållande indianerna i slafveri för uppdiktade skulder.!
Det ligger en fara i de .stora förskotten. Indianerna
kunna lyckas rymma och det betyder en ekonomisk förlust.
Tyvärr dö de också ifrån skulderna.
! Jämför Balzan. Da Reyes etc., l. c., sid. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
