Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖJOS SLÄTTER 207
Det kan synas som skuldslafveriet här vore
nödvändigt. Det är också märkligt, att finna en sådan varm
indianvän som Koch-Gränberg! förfäkta denna synpunkt. Han säger
om skuldslafveriet i nordvästra Brasilien: »Detta
skuldslafverisystem är säkerligen förkastligt från ren moralisk synpunkt,
men det är i dessa trakter ett alldeles nödvändigt ondt, för
att öfver hufvud taget kunna få arbetskrafter, och har sin
grund i indianernas tröghet och i deras motvilja mot ovant
arbete. Det behöfs ett visst tryck för att förmå indianerna
till regelbundet arbete, och detta tryck utöfvas just genom
skulderna.» ,
Denna gång har Koch-Gränberg sett förhållandena med
de hvita patronernas ögon. Jag kan ej inse, att indianerna
ha någon skyldighet att arbeta åt de hvita. Att de likväl
fullt frivilligt göra det under ekonomiskt sunda förhållanden
för att erhålla verktyg, kläder o. d., visar förhållandena i
provinsen Jujuy i Argentina, där tusentals indianer årligen samlas
för att arbeta på sockerfabrikerna.? Dessa chacoindianer äro
till sin natur ej flitigare än de i norra Bolivia och Brasilien.
De ha där ingen möjlighet att låna pengar eller att taga
varor på kredit. Man är alltid ärlig emot dem. De
demoraliseras där, det är sant, men de äro ej slafvar.
Såsom förhållandena utvecklat sig, inser jag, att man här
står inför ett ytterst svårlöst socialt problem. Riktigt kan
det likväl ej vara, att kalla skuldslafveriet ett »nödvändigt
ondt>, om det möjligen också är ett i vissa trakter för
närvarande obotligt ondt.
Efter afslutade gräfningar rida vi till Loreto, hvilken by
var en af de mest blomstrande under jesuittiden. I Loreto
fanns 1691? 3,822 indianer, 1832 voro de 2,145 och 1909
fanns där några gubbar, änkor och faderlösa barn. Få hus i
Loreto äro numera bebodda. Det är en by i ruiner.
I Masicito nära Loreto vid Rio Mamoré stiga vi ombord på
en liten ångare, som för oss åter till Las Juntas. Därifrån
fortsätta vi till S:a Cruz de la Sierra och sedan i juli månad vidare
! Koch-Gränberg. Zwei Jahre ete., l: ec Del I, sid. 33—34.
? Se Indianlif, sid. 3.
? d’Orbigny. Voyage, Partie Historique 3: 1, sid. 146.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
