Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 INDIANER OCH HVITA
Dessa munkar sågo här den indianska kulturen nästan
ursprunglig, utan att vara mycket påverkad af de hvita. Äfven
de arkeologiska gräfningarna kunna hjälpa oss att fylla
luckorna i vår kunskap om indianerna.
Bristfälliga måste dock alltid våra kunskaper blifva, ty
jesuiterna på 1600-talet hade icke samma vidsträckta intresse,
som vi nu ha. Hvad man finner i jorden är blott sådant,
som kunnat motstå förmultnelsen, här nästan blott lerkärl.
Svårt är det för oss att veta, från hvilka indianer de grafvar
och boplatser äro, som vi finna.
Jag kan icke här referera de gamla munkarnas skrifter.
Ett och annat synes mig dock värdt att framhålla, ett och
annat har jag redan omtalat i det föregående.
Högst af alla indianer här stodo baure, hvilkas ättlingar
vi mött som skuldslafvar i S. Joachim och Carmen. Dessa hade
väl anlagda, befästa byar med gator och torg, där soldaterna
öfvade sig. Husen voro välbyggda och mycket rent hållna.
Väggarna i dessa voro klädda med fina, egendomligt flätade
mattor. Deras fjäderarbeten väckte jesuiternas beundran.
De hade, liksom ännu chacobo, klubbhus, där de drucko
omåttligt.
Enligt jesuiten Marbån? lefde mojoindianerna på
pålbyggnader. José del Castillo” omtalar närmare deras hus. De
byggnader, de sofvo i, voro mycket bättre än husen i Peru.
l hvarje hydda fingo rum 6 å 8 hängmattor, någon gång till
och med mer. Hela taket på hyddan hvilade på en stolpe i
midten. Väggarna på dessa hyddor voro jordrappade. Taket
var täckt med långt gräs. Maten kokade de i ett fyrkantigt
hus med öppna väggar.
Utmärkt vacker var deras keramik med stiliserad
djurornamentik. Deras pilar voro så väl gjorda, »som om de varit
ämnade till gåfva åt konungen.» ’De kände utom kastträt,
som jag redan omtalat, blåsröret och slungan, hvilket allt nu
! Altamirano. Historia de los Mö6jos. La Paz 1891. Utgifven af M. V.
Ballivian.
2 Marbån. Relacion de la Provincia de la Virgen del Pilar de Mojos.
Bol Soc. Geogr. La Paz 1898.
$ Castillo, 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
