Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURGRÄNSER OCH KULTURINFLYTELSER 211
är bortglömdt. De hade massor af prydnader, af hvilka äfven
de stora fjäderkronor, med hvilka de ännu dansa i kyrkan i
Trinidad, omtalas. Liksom baure hade mojo klubbhus. De
voro välbyggda. Där bevarade de sina vapen, sina prydnader,
slagna fienders skallar, jaguarhufvuden m. m. I klubbhusen
hade de sina dryckesfester. ’
Det var, som läsaren ser, icke lågt stående vildar, de
första hvita mötte i Mojos. Det var säkerligen en ganska
märklig indiansk kultur. _
Vi veta, att nästan allt detta redan är försvunnet. Vi
ha vandrat bland spillrorna och vi förstå, att de
antropogeografiska studierna här måste möta stora svårigheter.
Det finnes en stam här, som kanske bevarar mycket af
baureindianernas gamla kultur. Det är iténe. Till dem är
dock, såsom jag berättat, ingen hvit välkommen. Något känna
vi också igen hos chacobo.
De ursprungligaste indianer, vi här lärt känna, äro siriono.
De utgöra kanske, såsom jag redan sagt, rester af en
urbefolkning.
Under det att det kulturella sambandet mellan indianerna
i Bolivias fjälltrakter och indianerna på nordöstra Bolivias
slättland har varit mycket obetydligt, har säkerligen här
gjort sig gällande en stark kulturinflytelse från norra
Sydamerika.
Af föremål, karaktäristiska för den peruansk-bolivianska
fjällkulturen, som vi finna hos indianerna här, synas mig deras
långa skjortor vara de viktigaste. Det är likväl troligt, att
dessa införts här först af de hvita, kanske rent af af de öfver
nakenheten så upprörda missionärerna. De tro nämligen såsom
åtskilligt folk hos oss, att nakenhet är lika med osedlighet,
hvilket är ett misstag, hvars grund ligger i deras egen
sinnliga fantasi.
Af intresse är att finna, att hvarken yuracåre, chacobo,
guarayd eller, hvad man vet, siriono ha öron som handtag
på sina lerkärl. Detta gäller äfven om den keramik, jag
funnit i Mojos vid mina arkeologiska gräfningar. Öron,
verkliga handtag, saknas fullständigt på alla lerkärl, som jag funnit
på slättlandet i nordöstra Bolivia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
