Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURGRÄNSER OCH KULTURINFLYTELSER | 213
sade jag, att vi lämnade fjällkulturen, -incakulturen bakom
oss. På slätten ej långt från fjällen ha vi funnit spillror af
en indiansk kultur, som synes ha haft mera gemensamt med
moundbuilders i Florida i Nordamerika än med incas i Cuzco.
Detta är det viktigaste resultatet af mina forskningar i
Sydamerika.
Vi ha här mött en guaranistam i nordöstra Bolivia,
guarayu. Gemensamt med de guaranitalande chiriguano, som
jag skildrat i Indianlif, ha de kulturmyten om grodan, som
röfvade elden, viktiga detaljer i sagan om jaguaren och räfven,
bruket att begrafva i lerkärl. - Karaktäristiskt för bägge
dessa stammar är också bruket af hängkrokar och hänghyllor.
Hos bägge finner man tobakspipan. Guarayå sakna dock
chiriguano vackra keramik, de egendomliga hvisselpiporna af
trä och åtskilligt annat af det finaste som chiriguano tillverka.
Chacobo är som nämndt en panostam. Deras kultur
öfverensstämmer mycket nära med caripunaindianernas vid
Rio Madeira. De ha samma hyddor, samma klubbhus, samma
näs- och öronprydnader, samma barkkanoter. Med de pano,
atsahuaca, hvilka jag 1904 besökte i Perus och Rolivias
gränstrakter, ha de mindre gemensamt. Atsahuaca ha inte chacobo
ståtliga hyddor och inte samma slag af prydnader. De ha
mycket flera piltyper. Bärkorgarna liksom korgarna att
förvara fjäderprydnader i äro slående lika hos chacobo och
atsahuaca. Det är säkert typer, som de bägge stammarne
fått från samma håll.
Yuracåre ha ganska mycket gemensamt med indianerna
i Chaco, såsom bärnäten, hvisselpiporna och några
egendomliga leksaker, som vi ej träffat hos andra stammar här.
Vi ha här samlat, har jag sagt, bland spillrorna. För
forskningen är det viktigt, att vi söka bevara så mycket som
möjligt, innan det är alldeles för sent, och det är tyvärr redan
mycket sent. Det finnes gummitrakter i Sydamerika, i Rio
Benis och Rio Madre de Dios vattenområden, där flera
indianstammar dö ut, utan att något blir samladt eller upptecknadt
ifrån dem. Ja! FEj ens deras namn bevaras åt eftervärlden.
Ehuru jag själf arbetat ganska mycket som arkeolog i
Sydamerika, måste jag erkänna, att det är för närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
