Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 INDIANER OCH HVITA
Vi få icke underskatta betydelsen af en så viktig
uppfinning som örat på lerkärl. Att den är och varit okänd i
nordöstra Bolivia, där de hvitas inflytande ej gjort sig gällande,
kan ej ha sin grund i de naturliga kulturbetingelserna. Man
har icke känt till den och icke varit i tillfälle att af
fjällindianerna lära känna den.
Chiriguano och indianerna i El Gran Chaco ha nu alla
öron som handtag på sina lerkärl, men man finner äfven inom
chiriguanoområdet keramik från en tid, då de voro okända där.
Från fjällkulturen härstamma möjligen de egendomliga
hvisselpipor af trä, som jag här afbildat från churåpa- och
yuracåreindianerna. Isynnerhet den ena typen (bild 17) är
som nämndt äfven bekant från Peru. Troligare är det likväl,
att det är från chiriguano, som churåpa och yuracåre lärt sig
bruket af dessa. Längre bort från fjällen boende
indianstammar känna dem ej.
Jesuiten Eder! säger uttryckligen ifrån, att indianerna
i Mojos ej hade någon förbindelse med Peru, d. v. s. incas.
Ha kulturinflytelserna här varit inga eller obetydliga från väster,
ha de däremot varit stora från norr. Detta erfar man framför
allt genom de arkeologiska gräfningarna. Där finner man
trefotskeramik, egendomliga lerkärl med hål i botten, och flera
andra föremål, som tyda på sådana kulturinflytelser.
Äfven de nu lefvande indianstammarne ha säkerligen ett
och annat i behåll, som de lärt sig norr ifrån, såsom t. ex.
de lösa fötter till lerkärl, som jag omtalat från movima och
de egendomliga trästämplar, vi lärt känna hos yuracåre.
Här har jag redan framhållit, att vi på slättlandet i
Bolivia möta en stamgrupp, arowakerna, som lefvat allt ifrån
norra Argentina till kusten af Florida i Nordamerika.
Vid de arkeologiska gräfningarna har jag som nämndt
funnit grafurnor, i hvilka de döda nedlagts, sedan de
skeletterats (efterbegrafning). Detta bruk har troligen kommit
med arowakerna norrifrån. Det är kändt från flera stammar
i nordöstra Sydamerika och är äfven bekant från sydöstra
Nordamerika.
När vi lämnade det skulpterade berget vid Samaipata,
? Eder, I. c. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
