Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutord.
Till flera olika indianstammar, som lefva under vidt skilda
förhållanden, har jag här fört läsaren. Om nu någon frågade
mig, hvilka indianer bäst förstått problemet indianer och hvita,
så skulle jag svara: De, som ännu slåss med de hvita.
Iténeindianerna äro ännu oberoende, ty de försvara sig, de vilja
ej ha fred, de vilja ej blifva slafvar. Äfven de gå under,
men de dö fria och de öfverlefva flera af de civiliserade
indianstammarne.
När de hvita kommo till S:a Cruz de la Sierra, lefde
där fredliga, synnerligen undergifna indianer. Dessa äro
utdöda eller fullständigt uppblandade med de hvita. Man sålde
dem massvis till Peru, till grufarbeten. Chiriguano beredde
däremot de hvita mycket bekymmer genom sin stridbarhet,
genom att de ej ville underkasta sig. De finnas ännu kvar,
dock egentligen blott i de trakter, där de mest energiskt
försvarat sitt oberoende. De, som lefde i de äldsta missionerna
norr om Rio Grande, äro nästan borta, försvunna såsom ras.
Så snart missionärerna lämnade dem, gingo de under.
Som sagdt, för indianerna i dessa trakter har det varit
farligare att vara vän än att vara fiende med de hvita.
När jag säger, att iténeindianerna bäst förstått problemet
indianer och hvita, har jag förklarat detta
raskonfliktproblem olösligt. Indianerna komma här som annorstädes att
gå under.
Lyckligt vore likväl, om de indianer, som nu äro beroende
af de hvita, behandlades mera mänskligt, än som nu sker. Jag
måste då erkänna, att de af dessa indianer, vi mött här,
som ha det bäst, äro de, som lefva i missionerna i Guarayos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
