Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 INDIANER OCH HVITA
Det är därför att hoppas, att bolivianska regeringen
understöder munkarna i deras sträfvanden, samtidigt som den
tillhåller dem att uppfostra indianerna till själfständighet.
Ett godt förslag synes det mig vara att ersätta de i regel
försupna, sedeslösa kyrkoherdarna i indianbyarna med
franciskanermunkar, hvilka erhölle myndighet öfver indianerna
och möjlighet att skydda dem mot de hvita. Det är i regel
herrar, som förstå att sätta sig i respekt äfven hos
gummipatroner.
Nödvändigt är att tillerkänna indianerna besittningsrätt
men ej äganderätt till den jord, de bruka. Detta är en enkel
rättvisa. De hvita betrakta nämligen det land, som bebos af
uteslutande indianer, som herrelöst, en rättsuppfattning, som
inte ens respekterar indianernas odlade jord.
Viktigt vore äfven, att så fort som möjligt draga fram
järnvägen från Argentina till S:a Cruz de la Sierra och
Quatro-Ojos, dels för att motarbeta en kommande
negerinvasion med Madeirajärnvägen, dels för att höja dessa trakters
välstånd. Det är säkerligen mycket fattigdomen i de icke
gummigifvande distrikten, som lockat de hvita att exportera
den indianska arbetskraften. Med järnvägen ökas de
nyinflyttade europeiska arbetsgifvarna, tyskar och engelsmän etc.,
hvilka drifva upp lönerna. Tack vare järnvägen skulle kläder,
verktyg o. d. falla i pris. Med detta vill jag ej säga, att
indianerna skulle kunna räddas från undergång, men de skulle
få det betydligt bättre. Säkerligen kommer äfven
Madeirajärnvägen att kraftigt bidraga till att förbättra de indianska
arbetarnas villkor.
Järnvägen bör likväl ej ingifva bolivianska regeringen
några förhoppningar om en stor emigration af europeiska
arbetare till urskogsområdena. De stanna i Argentina, som har
ett för de hvita godt klimat, eller draga sig möjligen till
de bolivianska bergstrakterna. Det är därför viktigt att här
hushålla med den indianska arbetskraften att ej drifva rofdrift
med den.
o$I vår tid söker man att genom lagstiftning skydda
elefanten, flodhästen, egendomliga trädslag, underliga klippor
för den hvite mannens förstörelselusta. Vore det ej af ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
