Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Sanjay regerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var en praktbyggnad för den stad om vilken det sades:
Kase rä zindgäni shäd bäshad
Ki dar Shae-e-Jehan äbäd bäshad
Den man som har turen att få sin hemvist i staden Shahjehanabad
lever ett lyckligt liv.
Men den franske läkaren och filosofen Franfois Bernier delade inte
denna uppfattning. Mitt under monsunhettan den 1 juli år 1663 sitter
han i Shahjehanabad och skriver om denna stad till filosofen Fran^ois
de la Mothe le Vayer i Paris:
— Av vad jag sagt kan Ni förresten se huruvida den som vill leva
ett gott liv bör lämna Paris för att bege sig till Delhi. Visserligen
har de höga herrarna allt de önskar sig men det beror på deras
många tjänare, på att de har sina långa piskor och på att de
besitter en myckenhet av pengar. Det är därför jag en gång
påpekat att i Delhi finns ingenting mitt emellan. Antingen är
man hög herre eller också lever man eländigt.
Delhi var en härskarstad.
Om moskén skriver Bernier i samma brev:
— Den sårar inte ögat. Allt är väl uttänkt, omsorgsfullt utfört och
rätt avvägt i proportionerna. Jag är övertygad om att därest i
Paris en kyrka uppfördes enligt mönster av detta tempel så skulle
denna byggnad beundras. Om inte för annat så för dess ovanliga
arkitektur och säregna utseende.
Ar 1857 när britterna slog ned det stora upproret diskuterade de också
huruvida inte den stora moskén borde sprängas. Muslimerna
förorsakade ju så stora besvär. William Howard Russell, korrespondent i
Indien för The Times antecknade den 8 juni 1857:
Om det vore möjligt att förinta Mohammeds tradition och
tempel med en enda kraftåtgärd då skulle detta sannerligen vara
tjänligt för den kristna tron och det brittiska herraväldet. Men en
sådan åtgärd ligger inte i mänsklig makt; och varje försök att
genomföra den skulle bara bidra till de svårigheter vilka alltid
belamrar vägen för vår tro och vårt väldes framsteg.
För övrigt var han glad över att moskén inte hade sprängts ty han
hade sinne för arkitektur och moskén var ju:
— ett av de ståtligaste tempel som skapats av människohand. Det
finns där en kysk rikhet, en proportionernas elegans och en
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
