Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Resa i gamla statens land II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att inga exemplar kom in i Indien.
Men den stat vi reser i och vars skatteindrivande ämbetsmän
festade in det nya året till klockan fem på morgonen är ju samma stat
som den William Jennings Bryan beskriver.
— Fast det är det bara naxaliter som skriver numera, säger Gun.
Inga andra skriver längre lika rakt och rått som en borgerlig
amerikansk demokrat förmådde göra 1906 eller som en indisk nationalist
1915. Därför är det också naxaliternas skrifter som nu beslagtas i
posten och naxaliter som blir misshandlade och ihjälslagna och som
slagit tillbaka!
— De följde en viss tradition. Den 30 oktober 1928 misshandlas
Lala Lajpat Raj på Lahores järnvägsstation. Den 18 november dör
han. De indiska nationalisterna hävdar med bestämdhet att det var
Mr. J. A. Scott, senior superintendent of police, som slagit honom och
dödat honom. Polisen menade att Lala Lajpat Raj självdött. I augusti
hade då bildats the Hindustan Socialist Republican Army. Den
dömde Scott till döden. Den 17 december skulle han avrättas. Men
den dagen kom Mr. Saunders, assistant superintendent of police, på
sin röda motorcykel och man tog fel på honom och på Scott. Shivram
Rajguru sköt ned Saunders från den röda motorcykeln och Bhagat
Singh gick upp till honom och gav honom nådaskotten. Därefter sattes
affischer upp i Lahore:
Saunders är död! Lalaji har fatt hämnd!
Fyrtio år senare gjorde naxaliterna som Bhagat Singh 1928. De
förintade.
Visst var förintelsetaktiken felaktig. Naxaliterna förlorade på den.
De isolerades. Men jag minns när vännen Babu — som varit en av
aktivisterna under flottmyteriet i Bombay 1946 — på hösten 1961
berättade om hur Saunders likviderats. Då frågade jag honom om
attentatet tjänat något till. Britterna slog ju bara tillbaka.
— Hur reagerade du när du hörde att Heydrich dött? frågade han.
— Jag blev glad, svarade jag. Det var en sommardag och Sten sade
att nu är svinet slaktat.
— Nå, då förstår du hur vi kände oss. Jag var stolt över att vara
indier. Det är ett av mina första politiska minnen. Jag går hem från
skolan och jag ser en sådan där officer, en sahib, en gentleman, på sin
häst och jag tänker: det behövs bara ett skott — puff — och du ligger i
skiten och är död.
Om jag var glad över att Heydrich dog och om jag fann det straffet
välförtjänt då kan jag ju inte sörja Saunders.
— Och nu är Babu stor affärsman och mångmiljonär med förbin-
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
