Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Vägen från Sasaram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kedja under det att drevkarlarna slog med klapporna. Allt folk som
samlades upp slogs ihjäl. Detta genomfördes i provins efter provins
och bondebefolkningen klubbades ned. Också städer bestraffades på
samma exemplariska sätt. Kanauj strax söder om Aligarh till
exempel. Följden av detta blev att landet utarmades än mer och att
jordbruket ödelades över stora områden. Åkrarna gick i träda när
folket vart dött. Ingen skatt kunde då hämtas in av fogdarna. Provins
efter provins reste sig mot sultanen. Guvernörer och generaler sökte
rädda sina län under det att svälten tilltog. År 1351 avled Muhammad
bin Tughluq lugnt och stilla av feber mitt under kampen mot de
upproriska i Sind.
Den koncentration av makt som denna nya byråkratiska stat på
feodal bas möjliggjorde styrdes enväldigt och ryckigt av tillfälliga
sultaner; instrumentet var inte utvecklat. Det förtryckte och pressade
bönderna till uppror och det ena bondeupproret på det andra skakade
Indien. Till de större hörde resningen i Punjab under sultan Khizr
Khan Sayyids tid. Denne som varit Timurs guvernör i Multan
erövrade år 1414 Delhi från den siste tughluqen. Under sju år härskade
han över ett sultanat som var begränsat till Delhi och Punjab i ett åter
feodalt söndersplittrat Indien.
I Punjab hade bönderna rest sig mot feodalherrarna under ledning
av Sareng. Vid Sirhind blev bondehären slagen men Sareng samlade
en ny här mot herrarna. Till slut kunde dock sultanens här krossa
bönderna. Sareng togs tillfånga och fördes till Delhi och avrättades.
Både i nord och i syd bildades under denna tid stater som började
bli byråkratiska stater av ny typ. Men det blev Sher Shahs stora
historiska insats att han av denna statsapparat som började utveckla
sig kunde bilda en effektiv och reglementerad byråkratisk stat, som
sedan skulle förmå leva vidare under mogulerna och övertas och
omvandlas under britterna och än i dag härska över Indien både i
Sasaram och Delhi. Att han själv och hans dynasti gick bort betydde
föga. De individer han tillsatt som ämbetsmän i sin stat fortsatte att
fungera under efterträdaren Akbar och funktionerna fortsätter än i
dag. Jawaharlal Nehru borde ha visat lite större respekt för den
företrädare som utformade den stat Nehru själv övertog 1947.
Vilken var då Sher Shahs insats? Själv hade han slagit sig upp från
jagirdar till sultan. Den vägen måste stängas för statens skull.
Jagir-darerna ställdes under uppsikt. De hade att hålla ett fastställt antal
ryttare. Hästarna kontrollräknades och brännmärktes så att ingen
jagirdar skulle kunna fuska. Trupperna skulle vara ständigt beredda;
jagirdarens ryttare fick inte längre bestå av tillfälliga uppbåd. Han
hade inte bara att vid behov tillhandahålla ett antal ryttare; han hade
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>