Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Samtal i Bihar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna. Så småningom fick också denna intellektuella medelklass
intressen motsatta sina brittiska herrar och de blev nationalister. Man
skall hålla detta i minnet när man iakttar vad som sker här i Bihar.
Vad Prasad säger om bondeklassen kan diskuteras. I stort är jag
överens. Men tänk om det i stället blir som fransk självägande
bondeklass på adertonhundratalet? Tänk om lågkasternas mellanbönder
blir massbasen för en indisk Napoleon III. Det är också möjligt.
— Nej, de jordlösa blir allt fler. Det kan inte bli någon stabil
bondeklass av fransk eller serbisk typ här i Bihar. Men klasskampen
på landsbygden kommer att skärpas i takt med stegringen av
jordbruksproduktionen och frågan blir vilken klassallians som kan bildas
mellan de fattiga på landsbygden och städernas underklasser ... och
vilka dessa klasser i städerna är som faktiskt tar ställning mot det
rådande halvfeodala förtrycket i byarna.
När vi kommer ut på gatan och lämnar A.N.S. Institute of Social
Sciences bakom oss vilande i sin stilla park stiger larmet och
folkljuden upp som en flodvåg mot oss. Trehjuliga cykeltaxis, dragkärror,
folk som bär på huvudet. Hela Bihars underklass tycks forsa förbi
institutets vita avskärmande mur. Också så kan man se det!
— Du skall läsa Agrarian relations in India som Arvind N. Das och V.
Nilakat just gett ut, säger Anand, där finns en hel del material. Vad
man skall komma ihåg är att under senare decennier har ojämlikheten
på landsbygden ökat, kvinnornas situation har försämrats och
överdödligheten bland kvinnliga spädbarn fortsätter. Det är med
flickebarn som med sinkor; man dödar dem inte men man låter dem
självdö.
Vi tar vägen mot höger. Framför oss ligger maidan, men där
högerut väster om maidan reser sig gholgarh, det runda huset. Det är
britternas märkligaste byggnadsverk i Indien.
— Du kan se den som symbol för britternas välde om du vill, säger
Anand. Den är magnifik, den är märklig, den är funktionslös. Som en
väldig bikupa reser den sig över staden. Ett surrealistiskt objekt.
Kupan är 30 meter hög. Väggarna vid basen är 3,75 meter tjocka.
Den inre diametern är 34 meter. Mot vart och ett av de fyra
väderstrecken öppnar sig en portgång in i den tjocka muren. Nu går portens
dörrar utåt. När kupan byggdes gick de inåt. Utanpå kupan vandrar
två trappor i spiral omlott upp mot krönet. Däruppe finns ett hål 75
centimeter i diameter rakt ner i kupan. Mot det hålet leder
trappstegen. Nu ligger en sten för hålet; man vill förebygga olyckshändelser.
Folk klättrar i trapporna. De sitter vid kupans fot och pratar och
röker. Den är en sevärdhet för varje lantbo som besöker Patna. Inuti
kupan kan höras ett eko berömt över hela Nordindien. På kupans
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
