Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Betydelsen af utpräglade personligheter för de öfrigas lycka - Blotta exemplet af själfständighet är ett godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
OM INDIVIDUALITÉTENS BETYDEDSE.
sin vare sig i sina politiska handlingar, eller i de åsikter,
de egenskaper eller den sinnesriktning, som den alstrat,
höjt eller kunnat höja sig öfver medelmåttan, annat än
för så vidt den suveräna massan har låtit sig ledas af
de råd och inflytelser, som lämnats den af den ende eller
de få högre begåfvade och insiktsfulle; något, som den
också i sina bästa dagar alltid har gjort. Uppslaget till
allt stort och ädelt kommer nödvändigt från enskilda
personer; vanligtvis ursprungligen från en enda.
Hvardagsmänniskans heder och berömmelse är, att hon visar sig i
stånd att följa detta uppslag, att allt vist och ädelt
väcker genljud i hennes inre, och att hon låter sig föras
därtill med öppna ögon. Jag vill härmed ej försvara det
slags »hjältedyrkan», som ropar sitt bifall åt den starke,
snillrike mannen, då han med våld bemäktigat sig världens
styrelse och tvingar mänskligheten att mot sin vilja följa
hans bud. Allt hvad han kan begära är frihet att få
utpeka vägen. Makt att tvinga andra in därpå är icke.
endast oförenlig med de öfrigas frihet och utveckling,
utan också fördärflig för den starke själf. Det synes
emellertid, som om den rätta motvikten mot detta
förhållande, nämligen att medelmåttan allt mer blir
allrådande, skulle vara den allt tydligare utpräglade
själfständigheten hos dem, som stå på utvecklingens högre trappsteg.
Det är i synnerhet under dylika omständigheter, som sådana
sällsynta individer, i stället för att afskräckas därifrån,
tvärtom borde uppmuntras att handla annorlunda än
mängden. Förr i tiden skulle detta ej hafva varit någon
fördel, så framt de icke handlade ej allenast annorlunda, men
också bättre än de öfriga. I vår tid är blotta exemplet
af själfständighet, blotta vägrandet att böja sig under
vanan i sig själft en välgärning. Just emedan al männa
opinionens tyranni är sådant, att det gör personlig
excentricitet till ett brott, är det önskvärdt att personer äro
excentriska, på det att detta tyranni må kunna störtas.
Excentricitet har alltid funnits till öfverflöd där det varit
godt om starka karaktärer, och måttet af excentricitet i
ett samhälle har vanligen stått i direkt förhållande till
det mått af snille, själsstyrka och moraliskt mod, som där
funnits. Att så få numera våga vara excentriska
betecknar just vår tids förnämsta fara.
Jag har sagt, att det är af vikt att lämna det största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
