Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Betydelsen af utpräglade personligheter för de öfrigas lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
OM INDIVIDUALITETENS BETYDELSE.
dets fördelar och genom att göra alla föremål för
äregirigheten, till och med de högsta, tillgängliga för allmän
täflan, så att begäret att höja sig icke längre uteslutande
utmärker en klass utan blir gemensamt för alla klasser.
Men det finnes en annan kraft, som ännu mäktigare än
allt detta värkar till att åstadkomma allmän likhet bland
människorna, nämligen den öfvermakt i samhället, hvaraf
den allmänna opinionen i detta och andra fria länder
allt mera träder i besittning. I samma mån, som de höjder
i samhället, från hvilka de mäktiga kunde trotsa
allmänhetens mening, småningom utjämnas; i samma mån,
som t. o. m. tanken på att motsätta sig folkets vilja, när
man bestämt vet, att det har en vilja, mer och mer
försvinner ur statsmännens sinnen, upphör det också att finnas
något socialt stöd för själfständiga karaktärer - någon
värksam makt som själf står i strid mot flertalets
inflytande och i hvars inträsse det därför ligger att under
sitt beskydd taga sådana åsikter och böjelser, som afvika
från mängdens.
Alla dessa orsaker i förening åstadkomma en sådan
mängd mot individualiteten fientliga inflytelser, att det
icke är lätt att förstå, huru denna skall kunna hålla sig
uppe. Och i själfva värket skall detta blifva allt svårare,
så framt icke de mera tänkande medlemmarna af samhället
bringas att uppskatta dess betydelse, att inse, att det är
godt, att afvikelser finnas, äfven om de icke innehålla en
förbättring, ja till och med om några af dem skulle synas
innebära en försämring. Om någonsin individualitetens
anspråk böra försvaras, så är det nu, innan ännu den
påtvungna likformigheten hunnit blifva på långt när fullständig.
Det är endast på ett tidigare stadium, som något motstånd
med framgång kan göras mot dess utbredning. Den
fordran, att alla skola likna hvarandra, tillväxer, ju mer
näring den erhåller. Om man väntar med att göra
motstånd, tills lifvet har blifvit inskränkt till nära nog en
enda gemensam typ, skola alla afvikelser från denna
typ komma att betraktas såsom ogudaktiga, omoraliska, ja
till och såsom afskyvärda och onaturliga. Människorna
blifva mycket snart ur stånd att fatta individualitetens
betydelse, när de någon tid varit ovana vid att se den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
