Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Den moderne Lyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 NATURALISTISK LYRIK I TYSKLAND
Arno Holz.
Liliencron.
men den er rik, og midt i mangt tilsynelatende kunstlet Uttryk føler
man en betagende Stemning og en egte dyp Følelse uttrykt paa en
uforlignelig Maate. Hos Stefan George og Hugo von Hofmannsthal
er Sprogets Forædling og Billedets Stemningsduft Hovedsaken. Hos
George er Skildringen klassisk klar, ideal i sin Stil, moderne i sit
Emne, altid avrundet og anskuelig. Hos Hofmannsthal i hans første
Verker som Tizians Død er det Sprogets Klangmusik som tar en.
Dette Drama er intet Drama, det er en Kantate, en Lovprisning av
den store Kunsts store Magt. Hofmannsthals senere Verker er tidt en
overdreven Modernisering av gamle Emner. Hans Gjengivelse av det
gamle katolske Spil om Hvermand er dog baade i Stil og Stemning
rik og fyldig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
