Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN 6
och att inom alla de olika grenarna av dess
verksamhet — patent, varumärken, mönster och
aktiebolagsregistrering — utfärda kungörelser. Det torde
förtjäna anmärkas, att ju större arbetsresultatet hos
ämbetsverket är, desto större bliva ifrågavarande
utgifter. De avtal, som under denna tid träffades
angående tryckning av ämbetsverkets publikationer,
godkändes av Kungl. Maj:l. Slutligen vill
patent-och registreringsverket till förklaring av de ökade
utgifterna åberopa en omständighet, som är beroende
av ämbetsverkets egna åtgöranden, nämligen ökning
av extra arbetskrafter. Dels gjorde patent- och
registreringsverket framställningar till Kungl. Maj:t
angående förordnande av adjungerade ledamöter, vilka
framställningar av Kungl. Maj:t biföllos, dels antog
ämbetsverket ny extra personal. Anledningen
härtill var en betydande ökning av antalet
inkommande ärenden såväl å patentavdelningen som å
bolags-avdelningen. Under det före kriget största antalet
under ett år inkomna patentansökningar var 3 683
(år 1913), utgjorde motsvarande antal år 1918 —
4 919, år 1919 — 6 165 och år 1920 — 6 046.
Antalet. inkomna ansökningar om
aktiebolagsregistrering var år 1913 — 4 521, år 1918 — 9 603, år 1919
9 134 och år 1920 — 8 775. Patent- och
registreringsverket ansåg det vara sin plikt mot den
allmänhet, vars intressen ämbetsverket är satt att
tjäna, att tillse, det åtgärder vidtoges för att möta
denna oväntat stora arbetsbörda. Upprepade
klagomål förspordes över ärendenas allt för långsamma
behandling; betydelsen av att ärendena, såväl
patentansökningar om bolagsregistreringar, bliva utan allt
för stor tidsutdräkt avgjorda torde vara väl känd
för att ämbetsverket skulle behöva här närmare
ingå härpå. Kungl. Maj:t har även beaktat dessa
allmänhetens intressen, i det, såsom förut omnämnts,
Kungl. Maj:t vid upprepade tillfällen bifallit
patent-och registreringsverkets framställning om
arbetsförstärkning. Genom de vidtagna åtgärderna har det
lyckats ej blott att hindra balansens ökning utan
även åstadkomma en icke oväsentlig minskning av
densamma. Balansen, särskilt å patentavdelningen,
är dock fortfarande betydande; antalet inkomna
ärenden har minskats.
Ökningen i utgifter för bränsle; lyse,
skrivma-terialier o. d. under de senare åren sammanhänger
med den allmänna prisstegringen.
Revisorerna hava ansett åtgärder böra snarast
möjligt vidtagas i syfte att nedbringa patent- och
registreringsverkets utgiftsstat, i första hand genom
reduktion av antalet befattningshavare. Härtill vill
patent- och registreringsverket svara, att
ämbetsverket, som är livligt medvetet om nödvändigheten
av besparingar inom statsförvaltningen och givetvis
önskar inom eget förvaltningsområde åstadkomma
största möjliga besparingar, redan under detta år
minskat antalet extra befattningshavare och under
sistlidne höst uppgjort en plan för ytterligare
inskränkning från och med nästa år i de extra
arbetskrafterna. Dessutom har patent- och
registreringsverket, som först sedan ämbetsverket efter
inflyttningen i sin nya äinbetslokal varit i stånd att
själv övertaga lagringen och distribueringen av
ämbetsverkets publikationer kunnat infordra
konkurrerande anbud därå, infordrat dylika anbud,
varigenom priset för tryckning väsentligt reducerats. Då
emellertid arbetet under år 1922 givit ett betydligt
större resultat, har detta med nödvändighet medfört
ökning i tryckets omfattning. Även i fråga om
blanketters tryckning och bindning av böcker har
genom infordrande av anbud en avsevärd minskning
i priset ernåtts. Jämväl i övrigt har patent- och
registreringsverket låtit sig angeläget vara att
vidtaga förbilligande åtgärder. Ämbetsverket har
därvid handlat i samråd med och med godkännande
av statens tryckerisakkunniga, såvitt dennes
verksamhetsområde avgår.
Slutligen hava revisorerna gjort följande
uttalande: »Att verket i fråga, som har 1
generaldirektör, 6 byråchefer, 18 byrådirektörer, 5 extra
byrådirektörer, 5 första byråingenjörer, 5 byråingenjörer,
4 notarier, 25 biträdande ingenjörer mil tjänstemän,
måste anses överorganiserat, synes enligt
revisorernas mening vara påtagligt».
Den omständigheten, att ett ämbetsverk har ett
visst större antal tjänstemän i Aissa grader, kan enligt
patent- och registreringsverkels mening icke i och för
sig utgöra något som helst bevis för att verket är
överorganiserat. För att så skall vara förhållandet
måste det visas, att ämbetsverket har flera
tjänstemän eller flera tjänstemän i högre grad än som
kräves för behörigt utförande av det arbete, som
åvilar ämbetsverket. Detta hava revisorerna icke
ens påstått, än mindre visat. Patent- och
registreringsverket tillåter sig erinra därom, att en grundlig
utredning i berörda hänseende verkställdes vid
ämbetsverkets omorganisation från och med år 1915.
Patentlagstiftningskommittén, förstärkt med
ledamöterna av riksdagen Anders Pers och Carl Persson i
Stallerhult, framlade organisationsförslaget, och detta
blev sedermera antaget av Kungl. Maj:t och
riksdagen. Att en utökning av de extra arbetskrafterna
skett har, såsom förut framhållits, berott på den
tillfälliga anhopningen av ärenden under
högkonjunkturen.
Remissakten återgår:
I ärendets handläggning liava, förutom
generaldirektören såsom ordförande, deltagit byråcheferna
A. Kuylenstjerna, P. Wistrand, K. P. Dahlström, C.
Landin och F. A. Berg samt t. f. byråchefen W.
Bergenstråhle.
Stockholm den 15 december 1922.
E. O. J. Björklund.
/R. Hellberg.
Bron över Lilla Bält blir verklighet? Den
gamla frågan om en bro över Lilla Bält torde
möjligen — säges i dagspr. — snart nog bli verklighet,
i det man antar, att den nuvarande trafikministern
skall komma att framlägga förslag härom för
riksdagen. I en tidigare utarbetad plan voro kostnaderna
beräknade till 46,5 milj. kr, däri inberäknat
kostnader för omändring av järnvägstrafiken på såväl Fyn
som på Jyllandssidan. För själva bron beräknades
kostnaden till 37 milj. kr. Bron beräknas bli ett
räntabelt företag, i det man räknar med 6,2 procents
ränta på nedlagt kapital. Dessutom kunna
avsevärda besparingar göras på personal och på
tåg-rangering. De kostnadsberäkningar, som nu göras,
torde sluta på betydligt lägre belopp. Hela
utredningen torde föreligga i slutet av januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
