Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
En högtidsstund i patentverket
var det den 19 sistlidna december,
då patentverkets chef
generaldirektör Björklund hyllades på sin
sextioårsdag av ämbetsverkets
personal in corpore, därvid
generaldirektörens porträtt i olja, målat av
prof. Jungstedt, avtäcktes under
solenna ehuru enkla former uti
stora plenisalen. Gåvan hade
åstadkommits genom sammanskott av
verkets personal.
Lyckönskningarna till
general-dir. Björklund frambars i hjärtliga
ordalag genom byråchefen
Kuylenstierna, som i sitt anförande bl. a.
erinrade, hurusom det på dagen
vore jämnt tio år sedan
patentlag-stiftningskommittén under
general-dir. Björklunds ordförandeskap
undertecknade det betänkande
rörande patent- och registreringsverkets
omorganisation och lönereglering,
som ligger till grund för den
fr. o. m. 1915 genomförda organisationen, vilken
kunde anses hava nått sin fullbordan vid
ämbetsverkets inflyttning 1921 i sina nya lokaler. Talaren
betonade det intresse, den intensitet i arbetet
generaldirektören därvid nedlagt ävensom de
framgångsrika resultat som uppnåtts. Den bild, som nu
komme att avtäckas, vore en symbol för personalens
tillgivenhet och tacksamhet och komme att hållas
högt i ära. Byråchefen Kuylenstierna bjöd så
täckelset falla.
7
Härpå tackade generaldirektör
Björklund. Det kändes honom
riktigt varmt om hjärtat att
mottaga denna vackra och storartade
hyllning. Men även ämbetsverkets
gärning i stort, arbetsår på arbetsår,
vore ett tecken på förtroende.
Uppgifterna hava varit betydelsefulla
och krävande. Vid invigningen av
patentverkets nya lokaler hade
talaren avgivit det löftet, att
tacksamheten för detta nya hem icke
blott skulle visa sig i ord. Till
uppfyllandet av detta löfte hade av
verkets personal lämnats ett gott
bistånd; 1922 års arbetsresultat skulle
härom komma att giva ett vackert
vittnesbörd. Så till vida ginge
patentverket nu till mötes svåra tider,
som till följd av den statsfinansiella
situationen arbetskrafterna måste
inskränkas, men det skulle kämpa
mot svårigheterna till gagn för
staten och för allmänheten, vilkas tjänare
patentverket är. —
Bland övriga hyllningar och uppvaktningar
märktes en telegrafisk välgångsönskan från Svenska
uppfinnareföreningen genom dess styrelse, en textad
adress från Svenska patentombudsföreningen, en
fruktskål med inskription från Industritidningen
Norden jämte Svensk tidskrift för industriellt
rätts-skvdd.
Chr. S.
Byggnadsplattor av kiselgur.
En ny svensk industri.
Kiselgur är känt som ett utmärkt
isoleringsmaterial och har som sådant vunnit vidsträckt
användning inom tekniken, bl. a. till isolering av ångrör,
ångpannor, bakugnar etc. Det kommer i handeln
som ett fint pulver av rödgul färg och framställes
genom kalcinering av den naturliga kiselguren, som
består av de mikroskopiskt små kiselskeletten efter
i vatten fritt levande alger, s. k. diatomacéer, och
har därför också fått- namn av infusorie- eller
diatomacé-jord. Mäktiga avlagringar av sådan jord
finnas i många länder i botten av torvmossar och
sjöar eller i fordom av havet betäckta
landsområden. I Sverige äro flera sådana förekomster kända,
särskilt i Lappland. Bland de märkligare
förekomsterna i utlandet äro särskilt bekanta de inemot 12
meter mäktiga lagren i Lüneburghedens torvmossar,
vid Bilin i Böhmen och S. Fiore i Toscana. Under
Berlin ligga väldiga avlagringar av diatomacé-jord
och samma är förhållandet med staden Richmond i
Virginia. I staterna Oregon, Nevada och California
och på ön Barbados finnas mäktiga bäddar av dessa
rester av forntida infusorieliv.
Kiselgurens isolerande egenskap beror på de
små partiklarnas porositet. Under mikroskopet
framträda de som snäckskal i mångfaldiga former, och
vart sådant skal, det pansrade omhöljet av en
fordom levande organism, är ihåligt och bildar ett
slutet rum. Den kemiska sammansättningen av
kalcinerad kiselgur visar en huvudbeståndsdel av
kiselsyra (70 à 80 %) jämte små kvantiteter lerjord,
järnoxid, kalk och talk. Benämningen »kiselpansar» är
sålunda väl på sin plats. Då kiselgurens egentliga
vikt endast uppgår till 0,4, kan man förstå att
håligheterna upptaga en stor procent av partiklarnas
volym. Emellertid är även skalet poröst och
genomträngligt för vatten och på grund härav är
kiselguren i hög grad hygroskopisk och kan uppta
mer än sin dubbla vikt vatten.
Det är självklart att ett ämne med kiselgurens
märkliga egenskaper: dess isoleringsförmåga,
överträffande t. o. m. korkens, relativa eldfasthet, ringa
spec. vikt och stora hållfasthet och hårdhet,
beträffande de särskilda partiklarna, i hög grad
tilldragit sig b3’ggnadsteknikernas uppmärksamhet.
Materialets rikliga förekomst och prisbillighet synes
garantera det en stor användning inom
byggnads-väsendet. Otaliga försök lia också gjorts att av
kiselgur framställa isolerings-plattor för
byggnadsändamål, takpannor, mursten m. m., men de ha
alla strandat på svårigheter, som sammanhänga
med ämnets egenartade struktur. Det fina pulvret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
