Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN 8
lämpar sig icke för betonggjutning. Förgäves har
man letat efter ett praktiskt bindämne. Användes
ett vattenhaltigt (exempelvis vattenglas) intränger
fuktigheten i själva partiklarna och kan sedan icke
avlägsnas. I varje fall åtgår alltför stor procent
bindämne, varigenom kostnaden blir för hög. Bästa
resultatet har vunnits genom blandning av kiselgur
och lera, som bränts till porösa tegel. På grund av
sin ringa tyngd ha sådana tegel funnit användning
för speciella ändamål — bl. a. ha de stora välvda
taken i Berlins museum byggts av detta material.
Med porositeten följer emellertid känslighet för fukt
och kostnaden blir större än för vanligt tegel.
Med stort intresse mottogs därför nyheten att
man lyckats av svensk kiselgur framställa
byggnadsplattor av låg spec. vikt och tillräcklig fasthet,
utan användning av tillsatta bindemedel.
Förklaringen ligger i råämnets säregna sammansättning:
det är icke ren kiselgur utan en blandning av sådan
och vissa organiska ämnen, vilkas närvaro förklaras
av närliggande torvarter. Fyndorten är en uttorkad
sjö, på sin tid benämnd Jällasjö-Nömen, i norra
Skåne, nära Vanås hållplats å Skåne—Smålands
järnväg. På botten av sjön, som för ca 40 år sedan
utdikades i odlingssyfte, fann man ett mäktigt lager
av gyttja, som dock långt senare blev föremål för
geologernas uppmärksamhet. Det var först 1919
som förekomsten av kiselgur blev bekant genom
offentliggörande av statsgeologen dr Herman
Hedströms undersökningar. Fyndorten har en
utsträckning av ca 50 tunnland och den ända till o meter
mäktiga avlagringen av kiselgur beräknas i runt tal
uppgå till en kubikmassa av 1 miljon kubikmeter.
Det visade sig att överflödigt vatten relativt fort
kunde avlägsnas genom pressning av
kiselgur-mas-san och att denna vid fortsatt komprimering
bildade plattor av mycket fast konsistens och som
lätt kunde torkas i luften eller artificiellt. Ägaren
av fyndigheten, herr G. A. Ebbesson i Ängelholm,
skickade sådana plattor till åtskilliga in- och
utländska auktoriteter och lät även vid Tekniska
högskolans i Munchen laboratorium göra en
vetenskaplig undersökning av materialets
isoleringsförmåga och övriga egenskaper. Omdömena voro
enstämmiga i att materialet hänvisade på en
förekomst av alldeles unik beskaffenhet. Ingenstädes i
hela världen har påträffats en fyndighet av denna
art. All annan kiselgur saknar naturlig
bindeförmåga. Detta är för övrigt ganska underligt, då
kiselgur på många ställen förekommer i torvmossar.
Av protokollet från München framgår, att
värmegenomgången, enligt där tillämpade bestämmelser,
vid 50 graders temperaturskillnad var 0,098. Andra
jämförande försök med plattor av Jälla kiselgur,
kork och torvoleum, visa en betydande
överlägsenhet för de förstnämnda. Exempelvis steg
temperaturen vid isoleringsprov av korkplatta på en timme
från 15,26° C till 45° C. Medan med kiselgurplatta
av samma tjocklek temperaturen samtidigt steg från
15,25° C till endast 36° C. Överlägsenheten gent
emot torvoleum var i det närmaste lika stor.
Kisel-gur-plattan, vars fuktighet var 11 viktprocent, hade
en spec. vikt av 0,613 och är således jämförlig med
vissa tyngre träslag. I avseende på konsistens,
hårdhet och hållfasthet överträffar den vida de bästa
korkplattor; någon jämförelse med torvoleum
härutinnan kan icke ifrågakomma, då sistnämnda mate-
rials lösa och mjuka beskaffenhet ställer detsamma
inom en helt annan klass.
Man kan med olika grader av komprimering
framställa kiselgurplattor för alla inom
byggnadsbranschen förekommande ändamål. Av
medel-konsistens lämpa de sig till beklädnadsplattor, mera
hårt pressade till fristående plattor för inner- och
mellan-väggar, undertak m. m. och starkt
komprimerade till golvplattor. En 4 cni-väggplatta ger
ensam tillräcklig isolering för att göra en byggnad
särdeles varm och dragfri.
Man syftar närmast till massfabrikation av
beklädnadsplattor, vilkas isoleringsförmåga skulle
möjliggöra en stark reduktion av i vårt land brukliga
mått å ytterväggar. Överhuvud skall man med detta
beklädnadsmaterial endast behöva taga hänsyn till
murarnas bärande förmåga. Därigenom vinnes en
betydande besparing av sten, jämte arbetskostnader
och transporter. Då kiselgurplattorna genom
hyv-ling kunna göras fullständigt plana, är inre
putsning av väggarna överflödig och sålunda inbespares
ett kostsamt och tidsödande arbete, samtidigt som
husen omedelbart bli färdiga till inflyttning utan
föregående uttorkning.
Ett viktigt problem var att impregnera plattorna
mot fukt, men även detta har man lyckats lösa på
ett fullt tillfredsställande sätt. Efter årslånga
experiment har herr Ebbesson utarbetat en metod, som
lämpar sig för massproduktion. Förfarandet går ut
på upphettning i ugn och impregnering med ångor
av ett ämne, som tills vidare är uppfinnarens
hemlighet. Att resultatet är gott framgår av det
vattenprov, som visades å sista Malmö-mässan, där
plattorna voro utställda. I en platta, som urhålkats i
skålform, hölls vatten stående hela veckan, utan att
plattan drog till sig någon fukt. Detta prov väckte
fackmännens förvåning, då man icke trott möjligt
att impregnera ett så poröst material fullständigt
med bibehållande av dess ursprungliga konsistens.
Förklaringen ligger sannolikt däri, att ångorna
intränga i de mikroskopiska porerna i kiselgurens skal
och tilltäppa dessa efter avkylningen.
Att tillverkningen av dessa kiselgur-plattor
kommer att bli en stor industri är uppenbart och det
finns all anledning att vänta även en betydande
export till främmande länder särskilt till
Danmark, Norge, England och Frankrike. De hart när
outtömliga lagren av råmaterial och det billiga
framställningssättet utgöra en borgen för framgång.
Experter inom byggnadsfacket ha t. o. m. förutspått
en verklig revolution inom vårt byggnadsväsen,
medförande en förenklad och billigare
bostadsproduktion.
Hj. Cassel.
Svenska industrins
standardiseringskommission.
Den sedan en tid tillbaka planerade »Svenska
industriens standardiseringskommission»
konstituerades vid sammanträde den 16 sistlidna december. Som
bekant har K. m:t stadfäst
standardiseringskommissionens stadgar och även utsett kommerserådet Axel
Enström till kommissionens ordförande. Övriga
ledamöter av kommissionen äro:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
