Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
15
linder en arbetscylinder, och matningen kan
avbrytas, utan att de trenne andras funktion avbrytes.
Pumpen kan åstadkomma ett maximitryck av
ungefär 400 kg pr k vem. Pumpkolvarna påverkas av en
vevstake a och en kolvstång b med styrningar vid
c och d. Varje pumpcylinder är försedd med tvenne
avloppsventiler och en tilloppsventil.
Bränslemängden regleras enligt den metod, som vanligen
användes vid dieselmotorer, och som består däri, att
sug-ventilerna hållas öppna under en större eller mindre
del av tryckslaget. Denna reglering kan
åstadkommas för hand eller medelst en regulator av
Aspinalls-typen, vilken regulator påverkas från
utspolnings-pumpens tvärstycke. Varje cylinders sugventil
påverkas normalt av en hävarm, som är ledat
förbunden med en liten vev e. Reglering för hand
erhålles genom vevens vridning, så att hävarmens
vridningspunkt förflyttas. Den automatiska
regleringen är fullkomligt oberoende härav och verkar på
ventilstyrstången. En reservmatarpump finnes även i
maskinrummet, vilken är oberoende av motorn; den
påverkas av en motor om 20 hkr och 320 varv,
vars hastighet medelst kuggutväxling nedsättes till
77 varv. Denna pump kan tjänstgöra omedelbart, i
händelse den förstnämnda skadas, och regleras
förmedelst samma regulator.
Motorns igångsättning åstadkommes medelst
komprimerad luft med ett tryck av något över 40
kg pr kvcm. Till varje cylinder hör ett par
kammar, anordnade att förflyttas längst kamaxeln, så
att den ena eller den andra kan träda i
verksamhet, allt efter den riktning i vilken motorn skall
igångsättas. Dessa kammar verka på rullar
anordnade vid änden av krökta hävarmar, som påverka
ventilerna.
Igångsättningsventilerna äro anordnade parvis
och varje par är anbragt i ett ventilhus av
smidesjärn. Till varje igångsättningsventil hör en
återslags-ventil, som insläpper luften direkt i cylindern. Denna
senare är av smidesjärn och avkyles genom
vattencirkulation genom ventil stången. Användningen av
dessa återslagsventiler möjliggör, att de egentliga
igångsättningsventilerna och deras mekanismer kunna
placeras på ett visst avstånd från cylindrarna, så
att de ej utsättas för hettan från dessa.
Bränsleinloppsventilerna (fig. 4) äro av enkel
konstruktion. Ventilstången är mycket lång och
består av trenne skilda delar, som normalt äro i
kontakt med varandra. Bränslet under tryck inkommer
genom ett rör och ledes till en del genom ett annat rör
ti 11 bakre delen av ventilen och till en del direkt frani-
Fig. 4. Bränsleinloppsventilen.
för ventilens nål. Den stång, som bildar bakre delen
av ventilen, är av avsevärt större diameter än nålen,
så att vätsketrycket av brännoljan åstadkommer, att
ventiländen tryckes mot sitt säte. Det behöves
därför ingen fjäder för att trycka ventilen mot sätet.
Den lilla fjäder som är anbragt baktill har blott till
ändamål att hålla ventilen mot ventilsätet, när oljan
ej är under tryck. Ventilen påverkas av hävarmen
A, som verkar på ett på den mellersta
ventilstång-delen anbragt tvärstycke. Regulatorn åstadkommer
en vridning av excentern B, mot vilken stöder änden
av hävarmen C, försedd med ett tvärstycke, som
Fig. 5. Regleringsanordningen för bränsleinloppsventilen.
normalt är ur kontakt med ett på ventilen anbragt
anslag. När regulatorn träder i funktion, kommer
däremot detta tvärstycke att stöda mot anslaget och
håller ventilen stängd. Det mellersta stycket av
ventilstången kan fortsätta sin rörelse fram och
tillbaka, men nålventilen åtföljer ej denna rörelse, och
bränslet framkommer följaktligen ej genom ventilen
(fig. 5.)
Hävarmen A uppbär vid sin nedre ände en
platta med kamprofil D, på vilken verkar en rulle å
ena änden av en hävarm E; vid andra änden av
hävarmen finnes en rulle, som påverkas av en kain
på motorns huvudkamaxel F. Hävarmen E är ledat
fäst vid G, vid änden av den kortare armen av en
vinkelhävstång, vars andra arm är förenad med
regleringsanordningen medelst stången H. Medelst
hävarmen K regleras ventilen från andra sidan av motorn.
Fig. 5 visar mekanismen i läge för full fart framåt.
Då den längre armen av vinkelhävstången höjes
medelst regleringsanordningen, kommer vridningsaxeln
G att sänkas, rullen träffar ej kammen och maskinen
stannar. En ytterligare rörelse i samma riktning
åstadkommer ånyo kontakt med rullen, denna gång
med kammen för backgång; men innan denna
kontakt sker, skall igångsättningsventilen hava trätt i
funktion. För att övergå från backgång till framåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
