Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN 42
avpassning av vattentillförseln till cylindern 6. För
att höja den övre valsen insläppes tryckvatten på
motsatt sida om kolven 7 genom öppningen 12 och
avbrytes vattentillförseln genom öppningen 11.
Kolven 7 återgår då till sitt utgångsläge, varvid lagren
1 och därmed den övre valsen upplyftes genom
inverkan av de vertikala cylindrarna.
Den nu beskrivna hydrauliska
inställningsanordningen för den övre valsen låter sig anbringa vid
varje slag av valsar. Vid ett valsverk, vid vilket
stativdelarna på grund av stor valsbredd ligga
förhållandevis långt ifrån varandra, kan man begagna
sig av två horisontala hydrauliska cylindrar i stället
för en, men böra därvid dessa cylindrar vara
förbundna med varandra, så att kolvarna alltid utföra
noggrant samma verkan på den övre valsens båda
lager.
G. W.
Bergsrådet Tilas’ beskrivningar över
Östergötlands industriella verk.
Anteckningar från Tilas’ resa genom
Östergötland år 1757.
(Meddelade av Pehr Johnsson.)
(Forts. fr. nr 3.)
Norrköpings manufaktur.
Mässingsbruket är det största i sitt slag
i riket. Det ligger här nästan mitt i strömmen på
sin egen avskilda holme.
En bro går mitt över strömmen på ömse sidor
om holmen och för ingången till bruket är ett högt,
men smalt stenhus, uppfört till 3 etagers höjd, och
där ovan klocketornet.
Ilela byggnaden representerar en tornbyggnad,
men rummen äro rätt magnifikt möblerade, men
allenast 2 à 3 rum på vartdera bottnen, utom
en commode trappa. Avlidne brukspatron Elias
Forsberg har uppfört denna byggnad, mer till
prydnad för staden och mässingsbruket än till någon
egentlig nytta. Dock skulle det kunna tjäna till
observatorium för dess vidsträckta och vackra
utsikt.
Brännhus äro här 4 st. med 4 brännugnar
vartdera, som tillhopa gör 16 brännugnar.
Tråddra-geriet består av 20 tänger uppe i huset samt 5
tänger där nere.
Ett valsverk med 3 glödugnar, 3 djuphamrar,
5 bottenhamrar, en kittelberedareverkstad. en
ämneshammare till valsar, verktyg och mera. Ett
skärverk är väl inrättat av assessor Schröder,
men har ännu icke kommit i gång utan
klippningen sker för hand. Krongjuteri är här icke,
men är dock avsikten att anlägga en sådan
inrättning, samt även en fingerborrmaskin och verkstad
genom direktör Sven Rinmans försorg.
Gallmejesorterna brukas här av ungersk,
engelsk och polsk art.
Engelska gallmejan kommer i korta, tjocka fat,
ungerska i långlagda fat och förer inkrönt märke
av kejserliga örnen. Polska gallmejan kommer
ävenledes i långa fat och räknas för tre sorter,
nämligen bilgallmeja, som är den bästa,
adlergall-rneja och klöverblad.
Sockerbruk äro här trenne stycken. 1.
Gripen, tillhörigt intressenter. 2. Planeten, tillhörigt
ryttmästare Adelsvärd. 3. Nyss anlagt och tillhör
en tysk vid namn Habermann.
Skeppsvarv, varest för ett par år sedan
byggdes ett stort skepp, som såldes till Konungen
av Preussen för Ostindiska kompaniets räkning i
Embden, för 250 daler k:t.
Motala ström faller här ut och störtar med en
myckenhet vatten i Bråviken, sedan den samlat
vattnet allt neder från Vimmerby i Småland i
Stångåån, från Sommen i Östergötland, från Vättern,
som dragit vattnet från Jönköpings län,
Västergötland och Närke, från Glan, som utan förenämnda
vattens framstrykande därstädes även drager
vatten från Östergötlands bergslager och Finspongs
län. Man kan därav lätt föreställa sig huru
betydande denna ström måste vara.
Fallen äro höga och forsarna grundliga och
brusande och störta på somliga ställen mellan
trånga och branta klippor. Men man kan ock
säga att invånarna på alla ställen gjort sig stor
nytta därav, med en oändlighet av små och stora
vattenverk.
Stavsjö sti]ckebruk.
Detta ligger emellan Vreta och Krokeks
gäsl-givaregårdar och 3/4 mil från Vreta. Det ligger
väl ej vid stora vägen, men så går där förbi en
annan lika stor landsväg, utan någon krok, och
skjutsbönderna köra den lika så gärna, och om höst och
vår hellre, för att undvika en stor brant backe,
Sudarsbrinken, när issvall infaller. Bruket tillhörer
von Berchnerska släkten.
(Anmärkas må att detta bruk ligger inom
Södermanlands område men under sagda tid hade
sina huvudsakliga förbindelser med Norrköping.)
Bruket består av två masugnar eller pipor
under ett tak, och gjutes 1111 därstädes 36-pundiga
kanoner.
Borrverket ligger tätt intill masugnen.
Malmerna tagas dels åt Sjösasidan, dels av
Nyköpingsbrotten, men godset i kanonerna var ej så fint
och mjukt som vid Nävekvarn; men
vattendräkten är starkare och bättre än vid Nävekvarn.
Ut-och tillförseln är däremot kostsammare.
Lastage-platsen är vid Sandviken, en mil från bruket i
Krokeks socken av Östergötland, varest kanonerna
utskeppas och malm utlastas. Där är ävenledes
Lim-stensbrottet beläget. Åbyggnaderna bestå av två
små mitt emot varandra stående
tvåvåningsbyggnader.
(Forts.).
Vridscenen finner icke nåd inför den franska
pressen, där den debatterats med anledning av att
den i dagarna för första gången kommit till
användning i Frankrike, nämligen på en teater i Lyon.
Man anmärker att den bullrar för mycket, att den
är för trång till annat än mindre rumsdekorationer
och att slutligen såväl publik som orkester och
skådespelare i varje fall behöver en kvarts vilotid
mellan akterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
