Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN 48
Viraombyte vid pappersmaskiner enligt Danningers anordning.
FTj 1
För att fort kunna ombyta viran vid
pappersmaskiner har ingenjör A. Danninger konstruerat en
anordning, visad schematiskt i vidstående figurer
och patenterad i Sverige under nr 53306 (av Ab.
Karlstads mek. verkstad).
Då en vira skall ombytas, nedsänkes
bröstvalsen g från det i fig. 2 med heldragna linjer
visade läget till det med streckade linjer visade,
och den övre guskvalsen f höjes från det med
heldragna linjer visade läget till det streckade
läget. Vidare fästas vid virapartiets bärbalk d
stödbalkar c, vilka sträcka sig utåt genom vagnen
a och upphängas eller stöttas vid sina fria ändar
eller lagras förskjutbart på rullar i vagnen. På
liknande sätt förses den undre guskvalsen I med
en stödbalk, som föres genom det guskvalsen mot-
svarande röret i vagnen. Viran har redan före
stödbalkarnas inskjutande upphängts på stödrören b
i vagnen. Då stödbalkarna hava anbragts,
avlägsnas stöden e till bärbalken d såväl som stödet h
till den undre guskvalsen, och därefter skjutes
vagnen a med viran in i maskinen. Viran kvarhålles
sedan i maskinen, under det vagnen åter drages
tillbaka. Sedan detta skett, anbringas åter stöden e
och h för bärbalken d och den undre guskvalsen,
varpå stödbalkarna c avskruvas och stödarmarna b
avtagas, vilka sedan fästas parallellt med maskinen
på vagnen, så att den fria passagen utmed maskinen
icke hindras. Slutligen anbringas bröstvalsen och
den övre guskvalsen f åter på sina platser, och de
undre spännvalsarna i inställas, varefter maskinen
åter kan tagas i bruk. K. Nn.
Giftgasernas fredliga användning.
Den första i kriget använda giftgasen var klor,
som också begagnades i sammansättningar och
blandningar med andra gaser. Nu användes det i
stort för rening av dricksvatten. För närvarande
desinficera 2 025 amerikanska städer med
sammanlagt 40 miljoner invånare sitt dricksvatten, inemot
20 miljoner liter om dagen, med klor. Till följd
härav har dödligheten av tyfus i städerna nedgått
med 70 %. Klor användes vidare i tvättanstalter,
pappersbruk och i textilindustrin. Garverierna
begagna det för dödande av mjältbrandsporer. Det
tjänar till desinfektion av städernas avloppsvatten
och av vattnet i badanstalter. Man försöker även
tillgodogöra det för konservering och sterilisering av
födoämnen. Slutligen användes det även i
medicinens tjänst.
Några av de farligaste krigsgaserna utgöra
råmaterial för framställning av parfymer. Så giver
det fruktansvärda fosgenet (koloxiklorid) violparfym,
bensylacetat jasmin. Dinitrofenol förarbetas till ett
svart färgämne. Klorsvavel, som tillsammans med
etylen tjänade som retgas, användes vid förarbetning
av kautschuk.
Särskilt nyttiga ha en del giftgaser visat sig för
bekämpande av skadliga gnagare och insekter.
Fosgen liar med framgång använts för utrotande av
råttor i varv, hamnar och på liknande ställen. Enär
fosgen angriper metaller, använder man ombord å
fartyg för samma ändamål bromcyan. Blåsyra
användes även i det fria, så t. ex. i California och i
sydstaterna för att skydda citron- och
orangeplanteringar mot skadeinsekter. På sista tiden
undersöker man, om blåsyran kan användas mot
gräshopporna på Filippinerna, i Kansas mfl st. Mot
bomullsplantans skadeinsekter har man hittills haft
ringa framgång.
En egendomlig användning har man funnit för
retgas (tårgas). Man begagnar den mot folkupplopp,
med samma effekt som maskingevär men med
humanare påföljder. Denna användning är för
övrigt icke alldeles ny. När i november 1918 hotande
människomassor samlade sig i Strassburg,
skingrades de av några officerare ined retgasbomber.
(Efter »Umschau»), Wt.
Världens största kikare. Canada kommer i
en nära framtid att äga världens största kikare,
som skall få en lins, vars diameter är 120 tum.
Instrumentet kommer att vida överträffa den hittills
största kikaren vid Mount Wilson-observatoriet i
California, som uppvisar en lins med 100 tums
diameter. Den nya kikaren framställes för ett
observatorium vid Stilla havskusten i Britisli-Columbia.
Stjärnorna komma att, sedda genom den, förefalla
300 000 gånger tydligare än med blotta ögat. Man
hoppas att med detta nya instrument kunna se
åtminstone 400 miljoner stjärnor, således en miljon
utöver dem, som hittills kunnat konstateras med
den största kikaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
