Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN 62
ej långt ifrån gården, men trådhyttorna och
pla-nerverket ligger 1/4 mil från bruket, vid Ursäter.
Under tråddragningen kallas sorterna allt som
de arbetas, rumpel, smärgel, drittloch, tryffel och
skocken, eller ock tre-, fyra- och femband,
vilken är den finaste av mässingsbrukstråd.
Här skiljes ej emellan lång och kort tråd,
emedan den korta tråden icke försäljes, utan
arbetas upp av bruksägarna själva i deras nålfabriker.
Mesta tillverkningen sker här i tråd, sällan
i kattun. Häradshövdingen Spaldencreutz liar
försökt och ännu arbetar därmed, att i stället för
gall-meja bruka tuttanegue, men han finner icke sin
räkning synnerligen därvid, emedan det bränner så
mycket bort.
Kompositionerna äro dessa: koppar 60 mark,
skromässing 75, och gallmeja 75.
Åter med zink och tuttanegue sålunda: koppar
60 mark, skromässing 60, tuttanegue 30.
Utom mässingsbruket och dess verkstäder
hava ock ägarna anlagt särskilda och aparte verk
som av Westerberg år 1742: 1. en nålfabrik med
28 st. stabbar och 3 gossar vid vardera varest
tillverkas dels svenska nålar, dels engelska nålar,
märkta och numrerade efter sorterna från grövre
till de finaste samt 3 karlsbader-nålar; 2. år 1752
en knivfabrik till allehanda sorter — till
bordknivar, dessärtknivar samt rese- och tälgknivar av
allehanda faconer.
Spaldencreutz har i år också anlagt ett stort
nålmakeri, och därtill uppbyggt en stor och
vidlyftig verkstad, som ännu ej är inredd, och alltså
har han ej vidare hunnit än att tillverka svenska
nålar.
Bruket, som är långt avlägset från
socknekyrkan Ringarum har uppå intressenternas ansökan år
1668 den 30 juni erhållit K. m:ts resolution och
tillstånd uti förklaringen på Linköpings prästerskaps
besvär den 15 sept. 1668, att bygga sin egen kyrka
och underhålla sin egen brukspräst, dock utan
præjudice för sockenprästen uti hans inkomster
och rättigheter, jämväl ock då den gamla
kyrkan var förfallen erhållit ytterligare tillstånd till
en ny kyrkobyggnad och brukspräst underhållande
medelst K. m:ts resolution av den 17 febr. 1731.
Den nuvarande kyrkan byggdes alltså ånyo
1731 och invigdes av dåvarande biskopen i
Linköping doktor Erie Benzelius på första
advent-söndagen samma år, sedan den gamla predikstolen
från Stegeborg blivit ditflyttad och uppsatt. År
1752 uppbyggdes där en ny klockstapel och
häradshövdingen Spaldencreutz lät öka och omgjuta
stora klockan till 3 skeppund.
Brukets tillverkning beräknas så, att för varje
vecka kan för varje brännugn uppsmältas vid pass
I1/2 skepp, koppar. Det gör för 12 brännugnar 18
skepp, och på 48 veckor skulle det göra 848 skepp.,
men så högt hinner dock bruket icke.
Bruket är årligen graverat med följande
utgifter: till skattebönderna i Näs för ett ålfiske eller
dammfästet vid sjön Yxningen 40 daler k:t; dito
för Grinsta torp och utjord 16. Skattebönderna i
Finnebo för en fjärdedel i Strömmen vid forsen,
samt hälften i ett torp 20; till 2/ä-dels
skattehemmanet Åby för täppor och andel i Strömmen 67,
tullfria mälder vid brukets mjölkvarn gör i det
minsta 32 daler eller sammanlagt 175.
För brukets egna skattehemman bör sedan i
sin ordning beräknas Åby U/3 hemman 125,
Gusum 1 dito 100, Gissletorp 1/2 dito 50, Frörum ett
helt 100 samt Åketorp 1/2’ 50 eller sammanlagt 425.
Vidare för brukets lastageplats vid Valdemarsvik 60.
Härifrån fortsatte Tilas vidare åt Småland och
fann att landsvägen, som redan vid Gusum
begynt trängas ihop, blev nu eländig, trång och
backig, så att då den ene bergskullen lyktade tog den
andra strax vid. Därav härrörde, att inga
uppta-gor till boplatser kunnat ske, och likaledes
vållades att landsvägen icke heller kunde vara annat
än backig ocli besvärlig. Detta fortsatte åt vägen
emot Valdemarsvik, varest bruket hade sin
lastageplats.
Inventering av krafttillgångar och
kraftbehov.
Elektrifieringskommitténs utredning.
De sakkunniga för landsbygdens elektrifiering
ha till regeringen överlämnat ett nytt betänkande,
innefattande resultaten av utredningarna beträffande
de allmänna förutsättningarna med avseende på
krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för
elektrifiering av Sveriges olika delar.
Om krafttillgångarna i landets vattendrag
rationellt utnyttjas och vattenföringen regleras, så långt
ekonomiska förhållanden synas medgiva, skulle
årligen, anför kommittén i en sammanfattande
redogörelse, vid normal vattenföring i Sverige kunna
tillgodogöras ca 32,6 miljarder kwh. Därav falla
emellertid nära nog hälften eller ca 15 miljarder på
kraftprovinsen övre Norrland, som omfattar
Norrbotten och Västerbotten, ca 10 miljarder på
kraftprovinsen nedre Norrland, som omfattar övriga
Norrlands län, samt endast ca 7,5 miljarder kwh
på kraftprovinsen mellersta och södra Sverige, dit
kraftkonsumtionen till huvudsaklig del är förlagd.
Om man bortser från den elektrotermiska och
elektrokemiska industrins kraftbehov, skulle
omkring år 1940 energibehovet i hela landet uppgå till
ca 6 miljarder kwh pr år. Härav falla på
ovannämnda tre kraftprovinser, från norr räknat, resp.
ca 0,4, 0,9 och 4,7 miljarder kwh. Ännu vid nämnda
tidpunkt skulle den relativt kraftfattiga
kraftprovinsen södra och mellersta Sverige kunna vara
självförsörjande, om alla dess kraftresurser utnyttjades
och om den elektrotermiska och elektrokemiska
industrin bleve förflyttad längre norrut.
Emellertid torde bl. a. ekonomiska
förhållanden föranleda dels att ej alla kraftkällor bli
bebyggda, dels att ej vattendragen reglerats till år 1940
i hela den omfattning, som förutsatts vid
krafttillgångarnas beräknande.
Den utbyggnad av kraftkällor, som kan
antagas hava blivit möjlig omkring år 1940 och den då
sannolika vattenregleringen motsvara en högsta
kraft-uttagning, som kan för södra och mellersta Sverige
uppskattas till i runt tal 5,5 miljarder kwh. I
Norrland förefinnas så betydande krafttillgångar att
desamma helt naturligt icke vid nyssnämnda tidpunkt
kunna vara ens tillnärmelsevis fullt utnyttjade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
