Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
75
kostnaderna för elektrisk energi, framställd i enskilda
kraftstationer.
Nedanstående tabell 2 och kurvan fig. 3 visa
huru de anmodade sakkunnige på sin tid beräknade
kostnaderna för en dieselmotoranläggning om 150
eff. hkr vid 3 000 timmars drifttid per år och vid
en årlig belastningstid av i ena fallet 3 000 timmar
och i andra fallet 1 500 timmar.
Se vi på tabellen så finna vi, att den enda post
i kalkylen, som ändrat sig, då antalet under året
alstrade kWh ökats från 150 000 till 300 000, är
posten bränslekostnader. Alla övriga poster äro iika
i båda fallen.
Tabell 2.
Årlig driftkostnad
för dieselmotoranläggning om 150 eff. hkr vid
3 000 timmars drifttid per àr.
Ränta och amortering:
11,8 % å kr 54,500:— ..................... 6158:50 6 158:50
Underhåll:
7-2 % à kr 10 500: — ...... kr. 52: 50
2 » » » 36 500: — ...... » 730: —
4 » » » 3 000: — ...... » 120: — 902:50 902: 50
Årliga utgifter för erforderliga byggnader:
Efter 2 kr per kbm, 400 kbm. ......... 800:— 800: —
Avlöning åt personalen ........................ 3 200: — 3 200: —
Bränslekostnad :
300 000 kwtim. à 1,9 öre .................. 5 700:— -: —
150 000 » »2,1 » .................. —:— 3150: —
Smörjolja, trassel m. m...................... 800: — 800: —
Försäkringar och diverse utgifter ......... 839: — 839: —
Summa kronor 18 400:—| 15 850:—
18 400 „ 15 850
"300 000 = 6,18 Öre h" 150ÖÖÖ = 10’55 Öre/kWh"
Belastningstid
3 000 tim.
pr år
Kr.
1 500 tim.
pr àr
Kr.
Av exemplet framgår alltså, att energipriset vid
den egna stationen blir lågt, då stationen intensivt
utnyttjas och relativt högt, om stationen utnyttjas
mindre intensivt.
Samma blir, som vi nedan skola se,
förhållandet, då energi uttages enligt de av Stockholms
Elektricitetsverk tillämpade industritaxorna.
Den nu gällande taxan för växelström av (5 000
volts spänning, vilken taxa är avsedd för industri
med ett kraftbehov av inemot 50 kW och däröver,
framgår av formeln:
K = 1500 kr/år+70 kr/kWmax. + [2 + 0,0275 (K — 15)] öre,
dock minst 2 öre per kWh, där K angiver de årliga
kostnaderna, 1 500 kr. utgör ett fast årligt
grundpris, 70 kr. utgör en avgift per under året max.
uttagen kW., uppmätt med x/i timmesmätare, som
angiver högsta medelbelastningen under någon
timme och 2 + 0,0275 (K — 15) utgör avgiften per
förbrukad kWh med iakttagande av att K =
kolpriset i kronor per ton cif Värtahamnen.
Reträffande kW-avgiften gäller emellertid, att det
ej är högsta Yi-timmesavläsningen, som lägges till
grund, utan medeltalet av de 4 högsta
veckoavläs-ningarna under året å V-s-timmesmätaren, att
abonnenten ej behöver ikläda sig någon garanti i
avseende å uttagen effekt, och att elekricitetsverket
även på vissa villkor medgiver proportionell
beräkning av kW-avgiften.
Tabell 3.
K o 1 p r i s [-Be-lastn.-tid,-] {+Be- lastn.- tid,+} tim. Max. belastning i kilowatt
50 100 200 400 600
K = 30 kr per ton 2 000 7,41 6,66 6,29 6,10 6,04
3 000 5,75 5,25 5,00 4,87 4,83
4 000 4,91 4,54 4,35 4,26 4,23
K = 25 kr per ton 2 000 7,28 6,53 6,15 5,96 5,09
3 000 5,61 5,11 4,86 4,73 4,69
4 000 4,78 4,40 4,21 4,12 4,09
K — 20 kr per ton 2 000 7,14 6,39 6,01 5,83 5,76
3 000 5,47 4,97 4,72 4,60 4,55
4 000 4,64 4,26 4,08 3,98 3,95
K = 15 kr per ton 2 000 7,00 6,25 5,88 5,69 5,63
3 000 5 33 4,83 4,58 4,46 4,42
4 000 4,50 4,13 3,94 3,84 3,81
Av tabell 3 framgår det kWh-pris, vari
ovannämnda växelströmtaxa resulterar under olika i
tabellen angivna förhållanden.
Taxan för likström, som gäller motordrift (ej
belysning) och som beräknats för den medelstora
industrin om 20—50 kW:s kraftbehov, framgår av
formeln:
K = 500 kr/år + 140 kr/kWmax. +[5 + 0,0375 (K — 15)]
öre per kWh, där de olika faktorerna hava samma
betydelse som ovan sagts rörande taxan för
växelström, med den skillnaden dock, att det i detta fall
är den högsta Y^-timmesavläsningen under året, som
lägges till grund för kW-avgiften. Sedan taxan för
växelström blivit sänkt till sitt nuv. läge, har
sistnämnda taxa fått mindre betydelse än förut och är
f. n. att betrakta som en övergångstaxa.
Vid anslutning av abonnenter enl. någon av
dessa industrilaxor har regeln varit den, att
elektricitetsverket såvitt det varit möjligt, bekostat
ledningar intill abonnentens tomtgräns.
Sedan emellertid numera den fasta
grundavgiften i växelströmstaxan blivit avsevärt nedsatt,
förbehåller sig elektricitetsverket beträffande denna
taxa rätt att i varje fall pröva, huruvida
abonnenten skall belastas med en särskild engångsavgift för
kablar fram till abonnentens tomtgräns.
Vid 1922 års slut voro enligt ovannämnda båda
industritaxor anslutna 70 st. abonnenter med en
sammanlagd abonnerad effekt av 17 955 kW.
Anslutningens fördelning å de båda olika
taxorna och under år 1922 uttagen maximaleffekt
framgår av tabell 4.
För en industriabonnent, som skaffat sig
fullständig kännedom om elektricitetsverkets nu
beskrivna taxor och försäljningsvillkor, är det
emellertid ej alltid så lätt att avgöra, huruvida en
anslutning till elektricitetsverket ställer sig fördelaktigare
än med egen kraftalstring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
